86 kvadrat - fast idag bor vi på 74

Vaknade upp och det var kallt. Nu snackar vi Spanienkallt när Spanien är som kallast. Mulet, blåsigt och 8 grader. På med löparjackan så jag inte skulle frysa ihjäl under morgonjoggen. Jag överlevde men hade röd näsa när jag kom in. Växlade några ord med vår hustomte Anita och hon sa att det var mycket kallt för årstiden men att det redan nästa vecka skulle det återgå till mer normala 18-20 grader. Hon skyllde på alla nordbor som är på väg ner inför jul som för med sig kall kyla med jetströmmarna flygplanen drar med sig. Anita bor några meter bort från oss och har bott här nere på heltid i 2 år. Vi har samma hyresvärd som henne och hon är kompis med mannen som äger vår lägenhet så hon fixar minsta lilla vi eventuellt klagar på. Vi får hoppas att hon har rätt om vädret för så här kallt vi haft det idag vill jag då inte vara med om fler gånger. Molnen skingrade sig under eftermiddagen och tempen steg till blygsamma 14 grader. Vi tog en promenad i kylan och stötte på en lekplats som kvala...

Idag har vi flyttat ut från vår lägenhet i La Mata. Men vi har också flyttat in igen. Så här ligger det till. För några dagar sedan upptäckte jag att det kliade i min näsa alldeles ohyggligt. Snorkråkor svarta och stora som örnar hade även flyttat in i båda bona. Några nysningar på det och jag tänkte att jag kanske drabbats av dyslexi. Men när grannarna bredvid oss började prata om mögel trillade polletten ned.  Ellen med kisen imorse när vi gick till andra lägenheten Grannarna. Ett par i övre medelåldern med en sprillans ny Volvo xc90 hade bilat ner till Spanien och La Mata där dom årligen spenderar två månader. Oktober till slutet av november. Mannen Hans är en hejare på golf och trivs ypperligt i värmen där han gladeligen svingar sin klubba... Hans fru vars namn vi aldrig frågat om och vad vi minns inte heller hört henne nämna trivs bäst med att sitta på altanen med en god bok. Hennes reumatiska värk lindras avsevärt här nere i den varma luften. Ursprungligen är Hans fru v...

Huset snarkade i morse och Ellen och jag bestämde oss för att gå ut en sväng. Inte så värst kylig morgon idag. Grannens termometer visade på 14 och det var helt okej. Några hundägare rastade sina fyrbenta vänner. En tant i morgonrock gick till soptunnorna för att slänga skräp och en sopgubbe kom åkandes. I övrigt var det lugnt här på gatan där vi bor. Solen färgade himlen vackert röd. Lite moln i vägen tyvärr för att få den perfekta sommarmorgonkänslan. Vågorna slog sakta in mot strand med ett behagligt kluckande ljud. Ellen nynnade som hon ofta gör numera när hon sitter i vagnen tillsammans med sin fårfäll och katt från Ikea. Katten har blivit hennes bästa vän. Den ska med överallt och hon är duktig på att påminna oss om vi är på väg att glömma den innan vi stänger dörren. Under eftermiddagen hoppade vi på C-bussen in till stan. Det ångrade vi. C-bussen är den linje som tar längst tid. A-bussen kortast. Men det var 32 minuter väntetid på A-bussen så det fick bli C. Vi och 200 skol...

Carl Noah Valentin. Vår älskade sons namn. Carl var det ända vi visste skulle finnas med i namnet. Alla män på Niclas sida heter Carl i mellannamn efter Niclas farfar Karl-Gustav. Så det var givet att vår son skulle heta Carl i mellannamn Noah var ett namn som kom in i bilden bara en månad innan han föddes. Jag lyssnade på en bok av Fredrik Backman - Och varje dag blir vägen hem längre och längre (som jag nämnde här ) och den handlade om farfar och Noah. Dom kunde prata om allt med varandra. Delade livets alla frågor tillsammans och farfar berättade mycket om livet för Noah. Farfar hade någon slags outtalad demens för boken handlade om hur han skulle förklara för Noah att farfar kommer finnas kvar men ändå inte. Noah var 7 år. Farfar kallade Noah för sin lille Noah-Noah. Boken berörde så och jag såg bara min framtida lille kloke son ha en sån fin relation med sin egen farfar. Där och då förälskade jag mig i det namnet. När Noah föddes var han ingen Måns som vi tidigare bestämt oss f...

I morse gick vi ner till havet. Det vankades strandgympa för morgonpigga svenskar. Högtalarna var riggade likt förra måndagen men idag fick dom kämpa för att ljudet skulle nå ut. Havet brusade riktigt ordentligt. Trots allt blåste det nästan ingenting men det bevisar ju också att havet lever sitt eget lilla liv med undervattenströmmar och sådant. Ett gäng surfare passade också på att testa vågorna denna morgon så vi var långt ifrån ensamma där nere idag. Ellen var på tråkhumör och ville inte alls jaga boll i sanden eller bygga några torn. Vi lastade ner henne i vagnen igen och drog oss bort mot stora torget i La Mata - Plaza de Encarnación Puchol - som det så vackert heter. På vägen dit går vi förbi gator som är namngivna efter länder. Avenida Suecos exempelvis. Svenska avenyn. Jag tror minsann att spanjorerna tänkt till när dom namngett gatorna och försökt få dessa att efterlikna de länder som gatorna fått namnet efter. Svenska avenyn exempelvis är så karg, livlös och tråkig och har...

Inatt piskade vinden våra palmer här utanför fönstret. Det tjöt stundtals riktigt ordentligt. I morse var det fortsatt blåsigt men ganska varmt. Jag gav mig av på en löparrunda. Den blott andra för denna veckan. Jag har haft lite kämpigt med kroppen under veckan, känt mig kymig och inte alls i slag. I torsdags fick jag avbryta min 12a efter 6 km då kroppen spela mig spratt med pulshöjande i tid och otid. Men idag kändes det helt okej och det blev 11,2 kilometer i halv storm. Havet var stormigt och det luktade salt. Mysig känsla. Jag älskar ett stormande hav. Det känns friskt, salt och kinderna blir härligt röda av all frisk luft. I tanken slungas jag till en inrökt kvarterskrog i dom mer otillgängliga delarna av Amsterdams hamn där grovhuggna män med stora skägg dricker mörk öl ur smutsiga glas. Alla bryter arm på löpande band, sjunger sånger om kvinnor från främmande hamnar och från taket hänger det trätaljor helt indränkta i tjära. Dessvärre är det aningen varmare här än hemma ...

Hade någon frågat oss för ett år sedan hur Ellen kommer bli som person skulle vi svara något i stil med "En försiktig typ som inte har bråttom med något och är nöjd precis där hon är". Idag låter det "En otroligt bestämd typ som vet vad hon vill och blir rasande om något inte går som hon vill. Avskyr att misslyckas och gör gärna inte något innan hon kan det ordentligt". Det kunde vi aldrig tro om henne. Hon är fantastisk så tro inte att vi tycker mindre om henne nu, men att ett barn kan förändras så drastiskt på bara ett år är för mig helt otroligt. Våra stora funderingar är hur vi på allra bästa sätt kan hjälpa Ellen att ta vara på sina styrkor på rätt sätt, samt peppa henne rätt för att hon ska våga misslyckas. Det är otroligt svårt att uppfostra barn, tycker jag. Man har sitt sunda förnuft men det räcker inte. Det jag gör nu vet jag inte hur det kommer forma henne på lång sikt, därför är jag mån om att jag gör rätt. Vi är överens när det gäller uppfostran ...

Ja. Då var svarta fredagen här igen. Dagen då butikernas röda siffror i boken ändras till svarta. Från och med nu och några veckor framöver går butikerna med vinst igen efter en fattig höst. Så sägs det i alla fall att Black Friday som amerikanskt påfund kom till liv. Ska man handla något och länge spanat efter den där väskan, bilen, tvn eller vad det nu kan vara så är det självklart ett ypperligt tillfälle att handla det just idag när momsen tas bort och det reas i varje hörn. Men.. Det finns alltid ett men. Butikerna vet en sak som du innerst inne också vet. Du handlar så mycket mer saker än vad du egentligen tänkt göra. Plötsligt står du där med en stavmixer i handen eftersom den var prissänkt med 40 procent. Ett riktigt bra klipp är det ju ändå. Eller? I min värld är det bara ett bra klipp om du köpt något till ett rabatterat pris som du egentligen tänkt köpa till fullpris också. Konsumtionen inför jul slår nya rekord för varje år. För varje år blir jag mer och mer rädd vad alla ...

Med solens hjälp fick vi återigen temperaturer på efter 30 grader idag på eftermiddagen. Vi tog tillfället i akt och spenderade lite tid på stranden. Ellen sprang intervaller i sanden. Hon är så rolig när vi är där. Hon har börjat jaga bollar och springer samtidigt som hon låter/flåsar högt och faller sedan oftast som en fura när farten blir för hög och underlaget för guppigt. Men roligt har hon. Värmen till trots var stranden idag ganska ödslig. Några få joggare, någon barnfamilj, en skattletare och några pensionärer samt tre badglada svenskar. 18 grader var det i vattnet enligt dagsfärska mätningar av svenskarna. Hurtiga bullar som dock såg mest framemot ölen dom gjort sig förtjänta av efter deras uppfriskande dopp. För en månad sedan var havet ca 24, det sjunker fort nu. Men även i Spanien blir det ju vinter. Paulina och Noah. Stundtals helt själva vid vattenbrynet Igår besökte vi ett gammalt utsiktstorn som finns här i La Mata. Torre del Moro heter det. Torre betyder på ...

Onsdag betyder marknad. Veckans höjdpunkt! Idag åkte dramaten med så vi kunde fylla på frukt- och grönsaksförråden rejält. Detta kommer jag sakna otroligt mycket med Spanien. All billig frukt och grönt. Avokado för 2 euro/kg och världens godaste clementiner för 0,80 euro/kg. Broccoli för 1 euro/kg. Ja, det är fantastiskt billigt och så gott dessutom. Inga problem att äta 95% vegetariskt när man kan köpa färska grönsaker varje vecka till vrakpriser. På vägen hem tyckte jag vi skulle sätta oss och ta en cafe solo (espresso) då vi bara gjort det en gång sedan vi kom hit. Det såg så mysigt ut att sitta längs strandpromenaden och titta på folk. Det var mysigt i tanken och ungefär två sekunder i praktiken, sedan började Ellen skruva på sig och skulle inte sitta i vagnen. Vi hann inte ens få kaffet innan hon hade börjat balla ur. Det fick bli en snabbkopp medan vi skalade clementiner och bröt brödbitar för att få henne att sitta kvar utan att bryta ihop. Lärdom: Det går inte att göra sådan...

Igår tog vi bussen till stan och gick sedan upp till Habaneras och Carrefour. Det finns vissa livsmedel som inte finns här i La Mata som vi hittat på Carrefour så det fick det bli en bunkra-upp-runda. Bussen från La Mata, linje A, tar ca 20 minuter och sedan är det 10 min promenad till Habaneras. På Habaneras var det fullt julstök. Granen höll på att kläs och ljusslingor sattes upp. Jag kan säga att julkänslan inte alls infann sig. När man på ena hållet ser en högrest julgran i plast och åt andra ett 30-tal palmer så vinner palmerna. Vi kör sommartema ett tag till helt enkelt. Handla med dramat, barn på magen. Soligt och fint. Vi har det senaste året pratat om att köpa en matberedare så att vi kan börja göra eget hasselsmör, rawfood-bollar, pesto och annat smarrigt som annars innehåller både e-ämnen och tillsatser. Igår slog vi till på en stavmixer med insats till matberedare och visp. Vi hade en sådan i huset i Punta Prima och visste således att en sådan mackapär fungerade t...

Igårkväll hade vi en riktig Svenssonkväll framför tvn. Som vi längtat efter att kunna sitta en fredagskväll och titta på Idol efter 6 veckor utan svensk tv. Det kändes riktigt lyxigt. Något som man tar förgivet hemma känns numera som en lyx. Ja i någon vecka till för sen är vi väl inne i den rutinen även här. Dock var det på håret att vi orkade se klart programmet. Här är 21.30 sent. Vi går ofta och lägger oss runt 21. Vissa kvällar redan 20.30. Rekordet är 19.45. Märks att man är småbarnsförälder... Vi har snart varit i Spanien i 5 veckor och jag känner mig redan hemma här. Jag har hittat min nageltrångsfixare, en svensk fotvårdare 10 minuters promenad härifrån. Frisör finns här också en svensk när det blir dags för det. Just nu letar vi efter en akupunktör som kan sätta lite nålar på Noah så han kan bli av med sitt magstök. Har hittat en spansk som vi kontaktat men inte fått svar från än. Verkar inte finnas någon svensk här i närheten. Det är inte mycket man som svensk saknar här. ...

Löparskorna får inte vila särskilt mycket nu för tiden. Det är nästan som fornstora dagar, eller nej det är ganska långt ifrån, men det är en skön känsla att springa varannan dag. Så kan vi säga. Det har smugit sig på en rutin i det hela, varannan morgon löprunda - så är det bara. Eftersom jag låg och pillade navelludd igår morse var det därför tid idag. I förrgår sprang jag La Mata runt - en modifierad sådan som blev en snål mil. Jag hade till morgonens runda spanat google maps för en längre tur och som även gick på helt andra vägar så jag inte blir uttråkad framåt vårkanten. Turen tog avstamp nere vid havet, La Mata - stranden precis nedför oss. Riktningen fick sedan bli södergående mot Torrevieja centrum. Mycket vackra klippor och stening botten tar vid direkt där stranden slutar. Det var även lågvatten i morse så det var extra mycket klippor att beskåda. Då Torrevieja är mycket backigt behöver man inte oroa sig alldeles för länge om pulsen inte skulle infinna sig i sitt r...