86 kvadrat - fast idag bor vi på 74

Tro det eller ej, men vi lever. Jag har bara helt och hållet glömt bort att skriva här. Vi har nu också haft veckor där vi jobbat om varandra mycket = mycket egentid med Ellen = nära till sammanbrott. Ja just nu är hon inte den roligaste människa att umgås med. Mycket gnäll och många veckor av dålig sömn. Sömnen har börjat räta till sig lite, sa jag igår. Tji fick jag inatt. Hela förmiddagen idag var jag nära att bara lägga mig på golvet och skrika och gråta. Jag är så TRÖTT. Kroppen har verkligen släppt ner garden totalt och jag tar nu varje chans jag kan för att samla några minuters sömn. Nästan 10 månader med umgås-med-bebis-dygnet-runt (med undantag för när jag jobbar) har tagit ut sin rätt. Jag hade kunnat betala ganska mycket för att få en barnfri helg. Är så förbannat trött på att vara mamma just nu. En vecka utan bebis hade inte heller skadat. En vecka i en solstol UTAN barn, bara Niclas och jag. Fy faaa-aaan vad skönt. Ett problem är att hon fortfarande är inne i separationsån...

Juli:  Den månaden var den tuffaste under 2016. Renoveringen sökte mig och jag började få lite panik. Vi hade ingenstans att bli av efter att vi krävt hem allt material då vi var rädda att firman skulle lämna oss i sticket. Vi ville inte betala en saltad faktura på över 100 000:- och blev "hotade" med att arbetet skulle avstanna tills vi betalade fakturan. Detta hände den 6 juli. Det kommer jag ihåg då vi var i pappas hus med familjen Holm. Vi lånade pappas hus under en helg och bjöd dit Holmarna. Det var mysiga dagar uppe i Vittsjö. Alla utom Ellen och jag åkte ut i militärbåten dom hittade i pappas gömmor. Kände inte att jag ville ta med en 3-månaders ut på sjön så vi hade det bra på en stol i vassen. Vi gjorde väl egentligen inte jättemycket den helgen, bara tog det lugnt. Gick en runda i Vittsjö en dag. Martin, Niclas och Anton (Ulrikas äldsta) , planerade en spökrunda en av kvällarna. Anton tog på sig min pappas arbetskläder. Niclas och Martin gick ut med ketc...