86 kvadrat - fast idag bor vi på 74

Det blev ett litet avbrott i sommaruppdateringen. Så här 5 veckor senare kommer nästa inlägg. Jag är värdelös på att hålla vad jag lovar. Men en sommaruppdatering nr 2 ska jag lägga ut. Idag fyller vår gosse hela 3 år! 3 år sedan vi blev tvåbarnsföräldrar och gick och stampade i väntan på att få flytta till Spanien. Det känns som ett annat liv. Tänk vad mycket som hänt på 3 år och hur mycket vi förändrats på dessa åren.  Vi har som tradition att hänga upp ballonger i taket i vardagsrummet och lägga några på golvet så det är det första barnen ser när dom kommer ner på morgonen på sin födelsedag. På deras plats på bordet ligger deras paket. Idag fick Noah tre paket. Det första han sa - Oj många paket! Tre stycken paket. Då är där till mig och till Ellen också.  - Nej, det är dina paket alla tre, svarade vi. - Får jag TRE paket??!!  - Ja det får du! Öppna du två nu så kan du öppna det sista när Ellen har vaknat. - Vi får gå och väcka Ellen nu. Två timmar senare vaknar Ellen ...

1 augusti idag. Det var 4 månader sedan jag skrev sist. Galet! Då nämnde vi den här pågående pandemin. Det är fortfarande coronahysteri med social distansering och munskyddstvång i stort sett i alla länder utom Sverige. Tack och lov. Här är det endast social distansering. Vi har inte berövats lika mycket på vår frihet som många andra länder. Lider med dom och är tacksam att jag just i denna tid bor i Sverige. Hittills i alla fall. Vilka restriktioner som kommer i höst får vi se... Vi skiter i det nu, är så trött på Coronagrejen nu och tycker det är så löjligt, så vi går vidare till något som är viktigare för oss, nämligen vårt lilla liv.  Jag ska försöka sammanfatta lite vad som hänt sedan sist, den 27 mars. Vi köpte en kompisgunga till barnen i våras. Den blev snabbt en favorit bland alla! Ellen och Noah vill gunga extremt högt, gärna på mage tittandes ner i marken. Är Alma med i gungan blir det ganska lugnt.  Vi åkte till Söderåsen och hade fika med oss några helger när det ...

Våren är här! Det ligger något lugn över naturen tycker jag. Himmeln är återigen blå efter att man varit van vid alla "flygplanssträck" som sedan färgat himmelen vit. Alla buskar i trädgården har slagit ut och även påskliljorna har kommit upp. Idag har vi njutit av solen och värmen utomhus nästan hela dagen! Mornarna är kalla och frost ligger på gräset, men från ca 11 var det varmt och gott. Medan dom stora sov där inne och Alma ute i vagnen satte jag mig på lilla trädäcket och läste i solen. Jag kunde för första gången i år sitta ute utan jacka i solen. Vi var sedan ute till kl 16. Barnen gungade, lekte med pinnar osv. Ellen tog helt plötsligt igår tag i springcykeln och berättade att hon kunde cykla. Minsann. Hon sprang lite med den. Hon har totalvägrat att använda den när vi försökt introducera den. Det har bara varit trehjulingen som gällt. Men nu kanske det släpper. Hoppas! Tror både hon och Noah hade älskat det om dom bara knäcker koden.  Livet flyter ...

Hej Ellen, Noah och Alma. Detta inlägg är riktat till er. För det som händer i vår värld just nu kommer ni få läsa om i skolan och sedermera prata med era barn om och ni kommer troligtvis inte få den riktiga historien så därför passar vi på att skriva i realtid om vad som försiggår. I december 2019 började ett virus sprida sig i den kinesiska staden Wuhan. Vad som är speciellt med just den platsen är att Kinas största forskningslaboratorium råkar befinna sig just här när ett virus vid namn Corona eller Covid-19 plötsligt började spridas mellan människor på en fiskmarknad. Till en början mörkade Kina att detta virus "kommit lös" eller hur man ska uttrycka sig men när 2019 blev 2020 började världen få upp ögonen för att något fuffens var i görningen. Virus spreds i raketfart och ganska snabbt började den äldre populationen lida sviter och således avliva. Det är ju ofta så att virus av influensakarraktär slår hårdast mot dom äldre och multisjuka. Så även denna gång. Så långt i...

Idag pillade Noah in en majs i näsan vid middagen. Han var ganska glad faktiskt. Vi försökte få ut den med en nässug men det gick inte. Jag gjorde den s.k föräldrakyssen utan framgång. Efter att barnen hade duschat såg Niclas att majsen hade åkt ner en bit. Vi bad Noah fräsa, men han drog in luft istället. Såklart. Så vi la honom på skötbordet för att försöka få ut den på nytt, då fäktas han och håller för näsan och börjar hosta, då flyger den ut och rakt in i munnen och Noah tuggar glatt i sig majsen. Annars då... Corona härjar och världen är i skräck. Vi tycker detta är en aning uppblåst. Hittills ca 600 smittade i Sverige. Inte ens 1 promille av befolkningen har fått smittan, ändå är detta det enda som visas på nyheterna, står i tidningarna osv. Inte att förringa att dom som väl drabbats kanske har det tufft, och våra äldre och invånare med dåligt immunförsvar ska såklart skyddas i den mån det går, men att stänga skolor, flygplatser, till och med hela länder, är en aning sinnessju...

Idag var det sista dagen på ledigheten, inte för Niclas, han började idag, men för barnen. Dom börjar på dagis igen imorgon. Vi har ju alltid hemmadagar med alla barn på måndagar och fredagar och idag tänkte jag att jag skulle skriva ner hur en sådan dag kan se ut. Det är sådant man glömmer så förbaskat lätt. Idag började dagen 6.30, då var Noah uppe sedan några minuter och tittade på Rasmus på luffen (eller "Kasån på låften" som Ellen säger )och även Alma gick upp med mig då. Ellen sov vidare till nästan 7.30. Hon är sjusovaren i familjen. Noah, Alma och jag hann äta frukost innan Ellen kom upp. Vi har en ny favorit här hemma - overnight oats. Barnen älskar också det. Alma äter dock vanlig gröt. Mixad havre, boveteflingor och pumpakärnor med kardemumma, ghee i den och även aprikos/plommonpuré på det så var den kostcirkeln fulländad.  Detta blev dagens höjdpunkt. Dom gick loss med varsin kökshandduk och har här på bilden skapat varsin snigel. Dessa sniglar fortsa...

I helgen var jag själv med alla tre barnen för första gången över natten. Niclas började kl 12 i lördags och slutade kl 9.30 igår, söndag. Vi var åskmoln hela förmiddagen, troligtvis för en så banal grej som att Niclas badbyxor var puts väck och han skulle åka och bada med jobbet. Vi letade som tokar och barnen var på urdåligt humör. Negativa känslor och tankar smittar som virus så vi har inga andra än oss själva att skylla. Vi hittade aldrig dom så det var ju absolut inte lönt att sura över. För första gången på länge röt vi ifrån på varandra så Niclas åkte till jobb och jag var skitsur. Tycker inte om att skiljas eller somna när något ligger och gnager. Men det löste sig under dagen och vi båda insåg hur löjligt det var att tjura. Jag och barnen åkte till min svägerska på eftermiddagen. Hon var också själv med sina 4 barn. Ellen och Noah har aldrig varit så tysta och försynta som när vi kom dit. Men det la sig snabbt och sedan lekte dom ikapp med hennes barn som är i samma ålder. A...

Vi fortsätter hanka oss fram här hemma. Barnens hosta fortsätter, Ellen lite mer än Noah. Jag mår inte heller bättre. Det går ständigt upp och ner. Är täppt i näsan om nätterna så jag sitter upp och "sover". Alma har haft två kassa nätter nu så jag känner mig lite vimmelkantig nästan. Men det går an. Noah kom hem sliten från dagis igår och hade feber igen igårkväll och sov oroligt under kvällen. Idag vaknade han pigg igen men ont i munnen verkar det som. Alltså jag fattar ingenting?! Snacka om snabba svängar. Idag hade jag alla barnen hemma och tänkte åka och handla lite och sen åka till Ikea med samtliga om Noah var på G igen. Dom blev överlyckliga av förslaget så vi packade in oss i bilen vid 9.30. Parkerade på Ikea, tog Alma i selen och Ellen och Noah i varsin hand och gick över till Coop 200 m bort. Dom gick som ljus bredvid mig. Fantastiska ungar! Vi handlade lite och gjorde samma procedur tillbaka till bilen innan vi gick in på Ikea. Just nu är det bråk om vem som ska...

Man tror inte det händer så mycket i ens liv tills man kollar igenom bilderna på telefonen och ser att man visst ändå gjort något vettigt den senaste tiden. Vi håller på att måla om här hemma. Det har tagit oss 10 dagar från det att vi köpte färgprover och än är vi inte klara. Aldrig någonsin har ett projekt tagit så lång tid. Livet innan barnen kunde vi lägga all tid vi inte jobbade på att ro projekt i land. Denna gången har vi inte tagit någon barnvaktshjälp för att greja heller utan vi gör det mitt i kaoset och inser att det är så här man får göra om man ska få något gjort under småbarnsåren. Jag föste ut alla grejer ur innersta delen av hallen och målade medan Niclas lekte med barnen. Alma stod och skrek vid grinden efter mig. Nackdelen när jag ska göra något utanför grindarna här hemma. Barnen (framförallt Alma) vill bara till mig. Men en strykning längst inne fick jag gjort.  Så här blev slutresultatet. Någon lindblomsgrön-aktig färg. Tidigare var här ljusgrått, men...

Måndagarna och fredagarna ensam med barnen kan enklast förkortas, konstant inre stress. Minns att jag för ett tag sedan skrev att jag kunde njuta lite av att vara hemma med dom, men den tiden är vi inte inne i nu. Det är syskonbråk KONSTANT. Från lördag till onsdag var det bråk om bobbycaren, vi har ställt timer varenda gång den använts. 10 min per barn och sedan byte. I onsdags kom nya monchichi hem. Ellen la ju den gamla i spisen på Ikea. Jag hade budat hem ett paket med 3 små och en stor monchichi. Och såklart har det nu i två dagar varit bråk om den stora så vi har kört timer på detta också. Det har inte fungerat alls idag för Ellen. Hon skriker tills timern ringer och det är hennes tur, när det väl är hennes tur har hon inte velat ha den så Noah har fått ha den igen, och då åter utbrott i 10 min tills det är hennes tur igen och då vill hon inte ha den igen och skriker i 10 min till. Kan säga att den monchichin åkte ut med huvudet före i hallen. Jag sa att den flyttar härifrån nu....

Livet rullar på i 190 som vanligt. Bokningarna i företaget duggar tätt och Niclas har fått ett nytt helgjobb som han gått bredvid på och jag har jobbat i kommunen. Jag förstår ibland inte hur vi orkar hålla detta tempot. Igår kände jag faktiskt för första gången att jag ville sätta företaget på paus. Det är en väsentlig skillnad på att driva sitt eget mot att vara anställd, jag tänker på att jag inte kan gå ut och ta emot en person och vara halvtrött och lite ur fas. Jag måste vara på topp från första till sista stund. Just nu kräver det enormt mycket av mig att vara sådär trevlig och tillmötesgående. Men jag är tacksam att vi inte har mer jobb där än vi har. Vi marknadsför oss inte så vi får dom som söker upp oss vilket räcker gott. I januari har vi haft 12 bokningar hittills och i december hade vi 26. Utöver Niclas heltidsjobb och min deltid i kommunen. Vissa dagar kändes det ohållbart då vi gick om varandra i dörren medan en hade behandling och den andra fixade mat åt barnen för att...

Efter två riktiga helvetesnätter med Alma som skrikit kaosartat i flera timmar om både kvällen och natten tog hon idag en riktigt långlur mitt på dagen på över tre timmar. Välbehövligt för oss alla! Sedan väckte vi henne när klockan närmade sig halv tre då Ellen och Noah stått och stampat otåligt sedan en timme tillbaka eftersom vi sagt att vi skulle åka till Ikea när Alma vaknat. En hel helg hemma med dom fungerar inte då bråken eskalerar för varje minut som går om vi inte varit utanför tomtens gränser så Ikea är ett populärt utflyktsmål för att låta dom leka av sig. Andra barnfamiljer åker till Leos lekland eller busfabriken och betalar dyra pengar för inträde och hutlöst kaffe. Ellen och Noah älskar att leka av sig på barnavdelningen på Ikea. Alltså inte barnpassningen utan avdelningen med barnleksaker. Allting står ju uppe i de olika rummen fritt att leka med och det finns fullt av andra barn som vars föräldrar också hittat dit. Äventyret börjar ju egentligen redan när vi komm...