86 kvadrat - fast idag bor vi på 74

Gud vad dagarna går.. För några dagar sedan fick vi besök av våra vänner Uffe och Viveka som bodde ovanför oss i La Mata. Dom har lantställe här nere i Skåne och stannade förbi på lunch och fika på vägen hem till Norrland. Mycket trevligt att se dom igen! Uffe finkammade trädgården och vi fick en buske med svarta vinbär att plantera på lämpligt ställe. Den fick sida uppe vid brunnen och förhoppningsvis får vi om något år fin skörd att göra saft och sylt på. Vi har även varit på kalas hos Holmarna där äldsta sonen Anton fyllde 19 år. Lille pojken har blivit stor man och ska snart in och försvara vår svenska fana. Bära vapen och krypa i lera och sova i tält. Ungefär som en svensexa med skillnad att han får lön. Ellen hittade massa kapalstavar som efter lek fick följa med i bilen hem. Vi har finkammat nätet men inte hittat "äkta" stavar men nu har vi 200 stycken att bygga allt som fantasin tillåter.  Våren har kommit med stormsteg. Bara på dom 10 dagar ...

Imorgon är det en vecka sedan vi kom hem. Dagarna har bara rusat förbi då vi fortfarande är i full färd med att packa upp våra tillhörigheter som legat gömda, undanstuvade och förseglade hos olika personer och i vårt förråd på tomten. Vi började med att packa upp och sortera lådor som stått hemma hos mina föräldrar och där var väl egentligen bara skafferivaror som var väl värda att spara på. När dom kom hit förra helgen gjorde vi ett besök på Tomatens hus och åt årets första och enda tomatpaj för året. Priset är nu satt till 125:- per person och där går smärtgränsen! När Paulina och jag trillade förbi stället för 4 år sedan kostade pajen 95:- och nog om huspriserna stiger som en aktieraket så tror jag inte priset på gemene paj runt om i regionen har ökat med samma fart. God paj, absolut! Men nu får dom sluta med att höja priserna för det börjar likna ocker.. En tripp till dalen vi så fint har några världsmästerskapskast i slägga bort har vi också hunnit med. Våren börjar så sakta i...

Så var vi hemma i Sverige igen. Gårdagen gick i ett från kl 05.30 till 23.00. Niclas var uppe och stekte ägg och kokade kaffe redan vid 05, pigg som en lärka. Det är så han fungerar under dagar då psyket behöver vara extra skärpt. Han är pigg och fokuserad oavsett omständigheter. Vi har rest mycket ihop och även flera gånger med bebis, olika längd på resor och nu även med två stycken barn så vi vet hur vi fungerar bäst. Niclas sköter all logistik och allt praktiskt, jag tar barnen. Alla yttre saker som ska klaffa lämnar vi över till högre makter och hoppas att det löser sig. Igår startade allt perfekt. Vi stod redo och väntade på taxin 5 minuter före avtalad tid med två mätta och glada barn. Vi stod där i en kvart utan att det kom någon. Tjoho, resan börjar med en försenad taxi vilket i värsta fall kan innebära att vi missar planet, men sådana tankar får pressas undan för vi kan inte påverka något i det läget. Taxin kom efter ett samtal och mannen hade glömt vilken tid vi skulle bli hä...

Vilka dagar vi haft senaste veckan. Spanien har visat sig från sin ljuvligaste sidan med 28 i skuggan om dagarna och kvällar som varit tropiskt ljumma. Paulina och jag har suttit ute till sena kvällen, spelat kort och druckit vin. En och annan räkmacka har också slunkit ner. Morgonpromenader till vårt ställe längst borta i La Mata i bara t-tröja och sedermera gott kaffe, tostada con aceite y tomate på det har gjort våra morgnar till sådana man ser i en reklamfilm från pampers där barnen uppför sig och bara skrattar. Föräldrarna tittar ömt på varandra och ler innan barnen gör något busigt och alla skrattar sådär tillgjort. Ungefär så har våra morgnar sett ut, fast utan det tillgjorda skratten. Dom har varit innerligt hjärtliga. Det finns två platser i La Mata som känns lite mer i hjärtan än andra. Platsen närmst hjärtat är såklart på vårt hak där våra två kompisar som vi valt kallat Spanjoren och Ryssen arbetar. Där kan vi sitta i timmar, om vi inte hade haft barn. Så därför sit...

Jag minns det så väl. Det var en dag i slutet av september. Jag stod och tittade ut genom fönstret från familjens Holms sommarstuga. Gräset utanför var högt och blött. Ellen hade tidigare samma dag vaggat omkring där i sina röda galonbyxor och vi försökte spela lite fotboll men det slutade bara med att vi frös och allting blev blött. Himlen påminde oss om att snart var det höst då tunga moln rullade in över åsen. Träden hade inte riktigt påbörjat sin transformation till höstskrud men det var inte många dagar bort. Jag hade en känsla i kroppen där och då. Jag kunde inte riktigt ta på den men oro beskriver väl känslan bäst. En oro över vad som komma skall. Jag hade sen några månader bakåt fått för mig att ta hela min familj med ett nyfött barn till Spanien och leva där med dem i en stad vi aldrig satt vår fot i tidigare. Vårt nyrenoverade hus som bara månader tidigare stått färdigt hade redan fått nya hyresgäster vid det här laget och papperna var skrivna så att ångra oss fanns inte på k...

Igår var det återigen för den vanliga fredagstraditionen, fredagsmarknaden i Torrevieja. Vi gick loss bland örtteerna och köpte på oss för att börja bygga upp ett rejält naturligt husapotek. Från vänster: Te mot förkylning och hosta. Lakritsrot. Sömnlöshet. Kamomill som är lugnande, inflammationshämmande, bakteriedödande, kramplösande m.m. Och fänkål som också är slemlösande vid förkylning. Även bra vid gasbesvär. Har druckit mycket fänkålste när Noahs mage var som värst och det hjälpte en del. Har haft jobbig mensvärk nu när den tyvärr kommit tillbaka efter uppehållet sedan jag blev gravid och då har fänkål och mynta-te varit fantastiskt.  Vi hade också ett besök inbokat hos Antonio, akupunktören, då ett av plåsterna han satt i Noahs öron hade trillat av och vi skulle även få en kinesisk frukt till honom för hans stissighet. Ungen har jättesvårt att koppla av och beter sig ofta som om han skulle fått en sockerkick utan dess like. Plåsterna har hjälpt emellanåt men inte full...

Senaste dagarna har varit lite småsega med gnälliga barn vars den enas tänder ständigt är frågan när dom ska komma upp och den andra vet vi inte riktigt varför den gnäller. Men men, sånt är livet och vi får ta det som det kommer. Som grädde på moset åkte Ellen på en matförgiftning och var sedan totalt däckad i ett dygn. Troligen var det ett dåligt ägg som var boven i dramat. När det kommer till alla former av avkastning ur mun är barnens fårfällar inte det bästa.. Som tur var hade vi galltvål kvar i gömmorna så det fick bli både barn och fäll i duschen och en rejäl skurning. Fällen var torkad idag efter ca 2 dygn, Ellen torkade direkt efter dusch. Igår var hon så trött och slut att hon inte stod på egna ben på hela dagen. Idag vaknade hon kl 06 och man hörde direkt att nu var sjukan över! BAAAOO.. Hördes exakt kl 06 och sedan steppade Ellen i sängen och ville upp. Ingen tid att morgna sig idag utan det var direkt till pannkaksjärnet och steka bananpannkaka för nu var Ellen hungrig efte...

Hej gossen min! Nu du lilleman har det hänt grejer sedan sist. När du var 6 månader och 1 vecka var det som att någon tryckte på en knapp. Från den ena dagen till den andra blev du intresserad av mat men inte puré, det kladdade du bara med och spottade ut så vi testade något nytt, BLW. Du fick själv bitar av mat som du i din takt undersökte och smakade på, det var verkligen en hit! I två dagar, sedan ledsnade du. Du ville ha mer, det skulle gå fortare. Så jag testade gröt igen. Du åt en rejäl portion och vi fortsatte så i några dagar och du slutade amma dagtid på 1,5 vecka och åt gröt 3 gånger om dagen. Idag, tre veckor senare kör vi puréad mat och du älskar det och sitter oftast som en fågelunge och gapar när vi matar dig. Änsålänge äter du allt vi provat. Ägg med smör, morot, squash, broccoli, blomkål, bulgur, och dom maträtter vi lagat med currysmak och tomat-persilja har du älskat. Numera äter du frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och gröt till kvällsmål. Ibland ammar du innan du...

Oj vad tiden går. Vi har senaste veckorna haft besök av familjen Dovander i olika konstellationer och tiden går av bara farten. Frukostar på stranden hos svensken på hörnet i La Mata har avverkats på löpande band och Ellen har hunnit fylla 2 år under tiden dom varit här också. Nu har lugnet dock lagt sig och vi har hittat tillbaka till vår lunk. Livet går vidare här nere i sakta mak och vi njuter av dagarna som kommer och av dagarna som går. Det är ju allt detta som händer som är livet självt och vi bara åker med på resan och njuter av vad dagen har bjuda på. Soluppgångarna från var terrass. Även mulna morgnar är det vackert Morgonpromenaderna börjar te sig som så att Ellen leker i sanden och vi dricker vårt morgonkaffe. Oftast längst borta i La Mata där Ellen kan springa omkring bland båtarna som ligger uppdragna på stranden. Det är en fröjd att se henne leka i sin egen värld. Även om hon hade roligt när Lou var här och hon frågar efter henne flera gånger om dagen fortfarande så...

Grattis på 2-års dagen vår älskade lilla Tollis! Tollis, Majan, Majis, TollisMajis, ja du har många smeknamn och i skrift ser dom lite galna ut men när man kallar på dig låter det helt normalt. Du är helt fantastisk just nu! Vi njuter verkligen av dig varje dag. Du fixar och grejar mycket i din egen lilla värld och du fullkomligt älskar att vara på stranden. Där kan du greja hur länge som helst. Leksaker är du fortfarande inte särskilt intresserad av, du skapar egna leksaker av det som finns. Igår lekte du med en gammal glassbägare och en kork till en vattenflaska i sanden i över en timme. Din fantasi kan man inte klaga på. Du har fått din första vän i livet. Lilla Lou. Henne pratar du om fortfarande fastän hon åkte hem för 4 dagar sedan. Ni hade så roligt tillsammans och det året som skiljer mellan er spelade ingen roll. Ni lekte så fint trots att ni inte kunde prata med varandra. Ni skrattade så ni kiknade och sprang och jagade varandra i timmar. Det var så fint att se. Fram...

Idag var det alle man på däck då Jesus, frälsaren från Nasaret återuppstod från sin grotta och brotta ner en stor sten som han med guds kraft puttade undan och sedan kunde njuta av livet som levande igen innan han lagom till Kristi flygare väljer att flyga upp till himlen och sin pappa Gud igen. Här i Spanien är det inget man skojar bort direkt utan det är kuk-allvar att fira Jesus och Påsken och allt vad det innebär. På torget i La Mata kom vi idag lagom till att processionerna började vid kyrkan. Jesus bar först ut till pompa och ståt och efter följde jungfru Maria. Kvinnorna var högtidligt klädda med något krims framför ansiktet som kan liknas med en synlig aura i vitt. En kvinna bar på kyrksilver och en orkester gick efter som spelade fin musik. Många grät, framförallt dom äldre. Denna delen förstod jag inte då dom inte verkade gråta av glädje utan av sorg. Jesus återuppstod ju idag, inte dog så varför då gråta? Efter denna kulturella start var våra magar fulla av hunger oc...