86 kvadrat - fast idag bor vi på 74

Måndagarna och fredagarna ensam med barnen kan enklast förkortas, konstant inre stress. Minns att jag för ett tag sedan skrev att jag kunde njuta lite av att vara hemma med dom, men den tiden är vi inte inne i nu. Det är syskonbråk KONSTANT. Från lördag till onsdag var det bråk om bobbycaren, vi har ställt timer varenda gång den använts. 10 min per barn och sedan byte. I onsdags kom nya monchichi hem. Ellen la ju den gamla i spisen på Ikea. Jag hade budat hem ett paket med 3 små och en stor monchichi. Och såklart har det nu i två dagar varit bråk om den stora så vi har kört timer på detta också. Det har inte fungerat alls idag för Ellen. Hon skriker tills timern ringer och det är hennes tur, när det väl är hennes tur har hon inte velat ha den så Noah har fått ha den igen, och då åter utbrott i 10 min tills det är hennes tur igen och då vill hon inte ha den igen och skriker i 10 min till. Kan säga att den monchichin åkte ut med huvudet före i hallen. Jag sa att den flyttar härifrån nu....

Livet rullar på i 190 som vanligt. Bokningarna i företaget duggar tätt och Niclas har fått ett nytt helgjobb som han gått bredvid på och jag har jobbat i kommunen. Jag förstår ibland inte hur vi orkar hålla detta tempot. Igår kände jag faktiskt för första gången att jag ville sätta företaget på paus. Det är en väsentlig skillnad på att driva sitt eget mot att vara anställd, jag tänker på att jag inte kan gå ut och ta emot en person och vara halvtrött och lite ur fas. Jag måste vara på topp från första till sista stund. Just nu kräver det enormt mycket av mig att vara sådär trevlig och tillmötesgående. Men jag är tacksam att vi inte har mer jobb där än vi har. Vi marknadsför oss inte så vi får dom som söker upp oss vilket räcker gott. I januari har vi haft 12 bokningar hittills och i december hade vi 26. Utöver Niclas heltidsjobb och min deltid i kommunen. Vissa dagar kändes det ohållbart då vi gick om varandra i dörren medan en hade behandling och den andra fixade mat åt barnen för att...

Efter två riktiga helvetesnätter med Alma som skrikit kaosartat i flera timmar om både kvällen och natten tog hon idag en riktigt långlur mitt på dagen på över tre timmar. Välbehövligt för oss alla! Sedan väckte vi henne när klockan närmade sig halv tre då Ellen och Noah stått och stampat otåligt sedan en timme tillbaka eftersom vi sagt att vi skulle åka till Ikea när Alma vaknat. En hel helg hemma med dom fungerar inte då bråken eskalerar för varje minut som går om vi inte varit utanför tomtens gränser så Ikea är ett populärt utflyktsmål för att låta dom leka av sig. Andra barnfamiljer åker till Leos lekland eller busfabriken och betalar dyra pengar för inträde och hutlöst kaffe. Ellen och Noah älskar att leka av sig på barnavdelningen på Ikea. Alltså inte barnpassningen utan avdelningen med barnleksaker. Allting står ju uppe i de olika rummen fritt att leka med och det finns fullt av andra barn som vars föräldrar också hittat dit. Äventyret börjar ju egentligen redan när vi komm...

Så var vardagen igång efter jullovet. Niclas började jobba idag och barnen började dagis i tisdags. Jag har haft en zonterapibokning och vi har kommit ikapp lite här hemma tisdag och onsdag när dom stora varit på dagis. Ellen började i Evas storbarnsgrupp i tisdags. Det var efterlängtat från samtliga och Ellen ÄLSKAR det. Hon står och hoppar om mornarna för att hon ska få åka till "stora barnen". Eva har sagt att det gått så bra dessa dagar. Eva var hemma hos oss och hälsade på i måndags och Ellen och Noah var lyriska över hennes besök, dom visade henne allt dom kunde. Vi hade ingen inskolning på Ellen, hon har ju varit på besök i storbarnsgruppen ca 5 tisdagar under november och december mellan 9-11. Det verkade räcka för hon bara kramade mig hejdå i tisdags och gick in till barnen. Hon har inte sovit middag någon av dessa dagarna men har somnat som en stock på kvällarna och sovit till 07.50 varje dag. Hon är som en helt ny unge! Helt fantastisk är hon och utbrotten har vari...

Del två av min årsresumé av 2019.  I juli hade vi fint väder nästan varje dag. Trädgården visade sig från sin bästa sida och skörden av körsbär var enorm. Alma växte och blev en allt mer självklar del utav familjen och strålade ofta ikapp med solen självt. Några dopp i havet blev det också när vi framåt eftermiddagen åkte ner till Rydebäck eller Örby ängar för ett svalkande bad. I juli gick jag in extra på min gamla arbetsplats i kommunen och fick ett avbräck från långsemestern men kassan ett välkommet tillskott. I juli åkte vi även upp till Katrineholm för att besöka våra vänner Uffe och Viveca i deras sommarhus. Hela juli hade vi strålande väder men under de 2 dagar vi var där regnande det. Lagom till vi åkte hem kom solen igen. Men vi hade en trevlig vistelse i alla fall med bad i badtunna om kvällarna. I juli gjorde jag en blixtvisit i Oslo då jag hjälpte min syster att flytta.  Noah pratar en stund med stenkatterna  ...

Det har blivit tid att sammanfatta året som gått. Har kommer min resumé. 2019 bjöd på ett barn och väldigt lite resa. När vi sa adjö till 2018 visste vi att 2019 skulle bli ett år på hemmaplan då Alma skulle nalkas till tidiga våren och att ekonomin som senaste åren haft blödande sår inte riktigt hämtat sig än. Åren på föräldrapenning börjar ta ut sin rätt både i plånboken och på humöret då vi som vanligt haft stora planer men som inte riktigt kunnat iscensättas då det där med kronor och ören ställer till det. Tur kanske är väl det en del gånger. Sen har allting blivit precis som det menat till att bli annars hade det varit annorlunda. Januari månad började med vackert väder och vi hade besök av planeten Jupiter varje morgon som kunde skådas i gryningen om man tittade i sydost. Utöver detta himlafenomen minns jag inte riktigt vad som hände i januari. Troligen inte jättemycket av större mänskligt värde mer än att vi överlevde den månaden också, uppenbarligen. Under februari bl...