Vägen tillbaka
Nu har jag kört igång min resa tillbaka till en stark kropp. Jag var på Mamatummyday-"workshop" på Filborna ("mitt" gym) i måndags. Det var nämligen internationella Mammamagedagen och det firade Filborna med att uppmärksamma oss mammor och våra magar. Två tjejer (kanske ska säga kvinnor om dom var i 30-års åldern?!) som pysslar med mammaträning på Filborna höll i en liten föreläsning om mammamagen och vad som händer under graviditet och efteråt. Vikten av att KNIPA och även träna dom INRE magmusklerna. Mycket kände jag redan till men en del lärde jag mig och framförallt fick jag lite uppfräschning och påminnelser om hur viktigt det är att jag tränar rätt och smart nu.
Det jag tyckte var en bra jämförelse var när dom berättade om hur bäckenbotten förändras under graviditet och efter förlossning. Innan man blir gravid är bäckenbotten som ett "lock" som håller allt på plats och efter påfrestningen med ett barn som trycker neråt och efter en förlossning blir bäckenbotten som en hängmatta efter det enorma trycket. Det är därför det är viktigt att göra sina knipövningar, för då stramas hängmattan åt och håller allt på plats. Slarvar man med knipet kan man få framfall, vilket innebär att "paketet" kan trilla ut. Hängmattan släpper liksom. Dom berättade om en kvinna som faktiskt suttit på toaletten och fått ut sin livmoder i handen. Och det var flera år efter förlossningen. Så att knipa är inget att strunta i. Hur tråkigt det än är... (Undra om det bara är jag som kniper när jag läser/pratar om det? ;-)
Jag knep (knipte? Låter fel oavsett) under graviditeten, framförallt i slutet och började knipa igen direkt efter förlossningen. Ja direkt efter. Dom hann bara sy ihop mig. Under graviditeten kunde jag hålla knipet i ca 2 minuter. Efter förlossningen kunde jag hålla typ 2 sekunder. Nu tre veckor senare har jag inte maxtestat men 10-15 sekunder klarar jag. Så visst hjälper det att knipa. Sakta men säkert blir musklerna starkare.
Åter till Mamatummyday på Filborna. Under graviditeten separeras magmusklerna och lägger sig på varsin sida i takt med att magen växer. Det blir en magmuskeldelning, även kallat diastas. Efter förlossningen är det långt ifrån allas magmuskler som drar ihop sig fort igen. Många har en delning på flera centimeter.
Därför är det superviktigt att träna dom inre magmusklerna. Alltså inte dom man tränar när man gör sit-ups. För det är dom yttre. Det är svaga inre magmuskler som gör att magen putar. (Vilket min gjort ALLTID, hur mycket jag än tränat och hur smal jag än varit. Tack för den vetskapen)
En av tjejerna mätte min diastas. Jag är en av dom lyckliga som haft turen att mina magmuskler gått ihop riktigt bra. Jag hade endast några millimeters delning och därmed bra förutsättningar. Men det gäller att jag inte fuskar utan gör dom där tråkiga aktiveringsövningarna för annars kommer jag förbli svag i min bål.
Jag köpte Lofsans bok "Mammaträning" under graviditeten och ska nu följa hennes 40-veckors program.
Det är uppdelat i 4 block. Första blocket är endast aktiveringsövningar och varar i 4 veckor. Jag kommer köra detta och gå promenader, testa mammaträning och även Indoor walking nu under dessa 4 veckor.
Det var betydligt mycket jobbigare än jag trodde. För det första tar det lite tid att hitta rätt muskler och sen gav det faktiskt mjölksyra mot slutet och jag blev trött i både rygg och mage. Dessa övningar ska jag göra 5 dagar nu i vecka 1. Dom tog ungefär 10 minuter att göra. Väldigt lite tid av en hel dag men ändå kommer jag dra mig för att göra dom. Därför ska jag skriva en "rolig lista" varje dag, där dessa ska stå med. På så sätt kommer jag göra dom. Bara för att få kryssa och få den där må-bra-kryss-känslan :-D.
Jag känner mig nu nästintill helt återställd i kroppen efter förlossningen. Jag slutade blöda i måndags, på Ellens 3-veckors dag, och slipper nu ÄNTLIGEN att gå runt med bindor. Fy vad jag hatade det. Man kände sig ständigt svettig och äcklig. Och att blöda. Hatar det också. Hade glömt hur det kändes efter 9 månader utan mens. Men nu slipper jag det! Ett tag förmodligen...
Bild tagen igår. Startbild för detta projektet. 73,2 kg stod vågen på. -11,6 kg sedan förlossningen. Skönt! Men nu får jag nog jobba lite för resten. Slut på att åka gräddfil nu.
Och eftersom jag känner mig så pigg och på G i kroppen hade jag planerat att premiärträna igår. Ett mamma-barn-pass på Filborna. Men fick ett sms på morgonen att passet var inställt på grund av sjukdom. Så där sket det sig. Men jag tar nya tag och ger mig förmodligen på ett IW-pass på lördag. Ska bli så roligt! Sen måste jag börja med styrketräningen ganska snart också. Min rygg skriker. Måste få upp styrkan i den igen innan Ellen blir tyngre. Men jag tar en sak i taget. Jag ska inte begå några misstag och inte stressa igång med någon träning.
Det jag tyckte var en bra jämförelse var när dom berättade om hur bäckenbotten förändras under graviditet och efter förlossning. Innan man blir gravid är bäckenbotten som ett "lock" som håller allt på plats och efter påfrestningen med ett barn som trycker neråt och efter en förlossning blir bäckenbotten som en hängmatta efter det enorma trycket. Det är därför det är viktigt att göra sina knipövningar, för då stramas hängmattan åt och håller allt på plats. Slarvar man med knipet kan man få framfall, vilket innebär att "paketet" kan trilla ut. Hängmattan släpper liksom. Dom berättade om en kvinna som faktiskt suttit på toaletten och fått ut sin livmoder i handen. Och det var flera år efter förlossningen. Så att knipa är inget att strunta i. Hur tråkigt det än är... (Undra om det bara är jag som kniper när jag läser/pratar om det? ;-)
Jag knep (knipte? Låter fel oavsett) under graviditeten, framförallt i slutet och började knipa igen direkt efter förlossningen. Ja direkt efter. Dom hann bara sy ihop mig. Under graviditeten kunde jag hålla knipet i ca 2 minuter. Efter förlossningen kunde jag hålla typ 2 sekunder. Nu tre veckor senare har jag inte maxtestat men 10-15 sekunder klarar jag. Så visst hjälper det att knipa. Sakta men säkert blir musklerna starkare.
Åter till Mamatummyday på Filborna. Under graviditeten separeras magmusklerna och lägger sig på varsin sida i takt med att magen växer. Det blir en magmuskeldelning, även kallat diastas. Efter förlossningen är det långt ifrån allas magmuskler som drar ihop sig fort igen. Många har en delning på flera centimeter.
Därför är det superviktigt att träna dom inre magmusklerna. Alltså inte dom man tränar när man gör sit-ups. För det är dom yttre. Det är svaga inre magmuskler som gör att magen putar. (Vilket min gjort ALLTID, hur mycket jag än tränat och hur smal jag än varit. Tack för den vetskapen)
En av tjejerna mätte min diastas. Jag är en av dom lyckliga som haft turen att mina magmuskler gått ihop riktigt bra. Jag hade endast några millimeters delning och därmed bra förutsättningar. Men det gäller att jag inte fuskar utan gör dom där tråkiga aktiveringsövningarna för annars kommer jag förbli svag i min bål.
Jag köpte Lofsans bok "Mammaträning" under graviditeten och ska nu följa hennes 40-veckors program.
Det är uppdelat i 4 block. Första blocket är endast aktiveringsövningar och varar i 4 veckor. Jag kommer köra detta och gå promenader, testa mammaträning och även Indoor walking nu under dessa 4 veckor.
Jag känner mig nu nästintill helt återställd i kroppen efter förlossningen. Jag slutade blöda i måndags, på Ellens 3-veckors dag, och slipper nu ÄNTLIGEN att gå runt med bindor. Fy vad jag hatade det. Man kände sig ständigt svettig och äcklig. Och att blöda. Hatar det också. Hade glömt hur det kändes efter 9 månader utan mens. Men nu slipper jag det! Ett tag förmodligen...
Och eftersom jag känner mig så pigg och på G i kroppen hade jag planerat att premiärträna igår. Ett mamma-barn-pass på Filborna. Men fick ett sms på morgonen att passet var inställt på grund av sjukdom. Så där sket det sig. Men jag tar nya tag och ger mig förmodligen på ett IW-pass på lördag. Ska bli så roligt! Sen måste jag börja med styrketräningen ganska snart också. Min rygg skriker. Måste få upp styrkan i den igen innan Ellen blir tyngre. Men jag tar en sak i taget. Jag ska inte begå några misstag och inte stressa igång med någon träning.
Kommentarer
Skicka en kommentar