Lekplatser Torrevieja
Lekplatser här i området runt Punta Prima och Los Altos där vi bor är aningen skralt. Visst finns det en del lekplatser men många, många har tyvärr byggts för ett antal år sedan och sedan fått förfalla utan minsta tillsyn eller skötsel sedan sista spiken slagits i gungställningen. Lekplatsen precis utanför oss som ligger 50 meter bort ser på avstånd fin ut. Men vid närmare anblick är gungorna rostiga, vippebrädan murken och rutschkanan i plast har någon varit duktig nog att sparka sönder. Så den skänker inte mycket glädje åt någon annan än kackerlackorna. Efter en titt på googlemaps igår såg vi att det skulle finnas en fin park uppe i Los Balcones (på gatan Calle Torrevieja) som är ett område strax ovanför oss. Fågelvägen dit är inte mer än 800 meter men eftersom i Spanien byggs det inte på ett särskilt intelligent sätt så är 800 meter fågelväg ca 2500 meter promenadväg. Vi lastade barnen i vagnen och gav oss iväg. Vägen det var delvis mycket brant. Bra träning när man puttar en 15 kg barnvagn med tillhörande 15 kg barn.
Väl framme fann vi en jättefin park med tillhörande lekplats och ett utegym i riktigt bra skick. Så pass bra att två finskor stod och gymnastiserade så svetten lackade. Det är nog första gången jag ser någon använda ett av alla utegym som faktiskt dyker upp lite titt som tätt. Kul att dom används - Heja Finland! Nu är ju inte svenskarna mycket sämre när det kommer till att sporta av sig lite på förmiddagen. I en blandning av avkoppling och träning fann vi en svensk sittränandes utan att för den sakens skull för ta sig allt för mycket. Lagom med träning med andra ord.
Väl på lekplatsen som var placerad strax söder om detta praktexemplar till gym fann vi lekplatsen som var själva målet med dagens promenad. Ellen fann gungorna tämligen direkt och ville snabbt upp för en åktur.
Även dom stora barnen tog tillfället i akt att leka av sig allt spring och sprall i benen som man lätt kan samla på sig om dagarna. Lite uppvärmning enligt sann Anna Skipper-lära och sen var det full fart nedför den hissnande rutschkanan. Magen fick sig allt ett rejält pirr men sen var det bara på´t igen.
Mamman i familjen var lite busig även hon och satt inte stilla som ett fromt lamm om ni tror det. Nejdå, med mobilen fångade jag henne i full färd på vippebrädan. Jag vet inte det formella namnet på denna leksak men enligt ISO (Internationella Skånska Ordlistan) är det en vippebräda. Fördelen med den moderna sortens vippebrädor är att det sitter två stycken lastbilsfjädrar under varje persons bakdel. Detta möjliggör att man som singel kan avnjuta leksaken och behöver således inte sin kompis som motvikt på andra sidan. Det skulle man haft som barn. Minns många timmar sittandes där som ett fån hoppandes med benen eftersom ingen satt på andra sidan. Men men, kul att utvecklingen går framåt i "ensam är minst lika kul-anda"
Ellen har på senaste börjat åka rutschkanorna själv. Dock vill och får hon inte åka från toppen. I sann "kan-själv-anda" går hon två steg upp i rutschkanan och sätter sig sedan och åker säkert 5 cm framåt innan hon upprepar proceduren. Hela tiden med ett ljud "ohohohoh" vilket kommer från när jag åker med henne så säger vi "ohohohohoheeeeeej"
Noah var också med lekplatsen. Lätt att man glömmer honom. Men han finns fortfarande. Han leker dock inte särskilt mycket. Han hänger mest i mammas tutte. Det är ju väldigt varmt här. Dom två senaste dagarna har vi haft 33 grader på eftermiddagarna. Så han är säkert törstigt den stackarn. Varm mjölk är allt han får också. Själv är det nog det sista som skulle falla mig i smaken i denna värmen. Men men, man har inte så stora preferenser i den åldern. Och tur är väl det. Glad kan han i alla fall vara. Ibland.
Det blir troligen aning varmt för honom i vagnen så bärselen är ett måste att ta med sig när vi är ute på tur. Han somnar på 2 sekunder i den. Där är han väldigt lik sin syster i den åldern. Men annat än det så är dom inte särskilt lika som bebisar. Ellen var världens nöjdaste som bebis. Noah kräver aningen mer. Men söt är han i alla fall.
Väl framme fann vi en jättefin park med tillhörande lekplats och ett utegym i riktigt bra skick. Så pass bra att två finskor stod och gymnastiserade så svetten lackade. Det är nog första gången jag ser någon använda ett av alla utegym som faktiskt dyker upp lite titt som tätt. Kul att dom används - Heja Finland! Nu är ju inte svenskarna mycket sämre när det kommer till att sporta av sig lite på förmiddagen. I en blandning av avkoppling och träning fann vi en svensk sittränandes utan att för den sakens skull för ta sig allt för mycket. Lagom med träning med andra ord.
Väl på lekplatsen som var placerad strax söder om detta praktexemplar till gym fann vi lekplatsen som var själva målet med dagens promenad. Ellen fann gungorna tämligen direkt och ville snabbt upp för en åktur.
Även dom stora barnen tog tillfället i akt att leka av sig allt spring och sprall i benen som man lätt kan samla på sig om dagarna. Lite uppvärmning enligt sann Anna Skipper-lära och sen var det full fart nedför den hissnande rutschkanan. Magen fick sig allt ett rejält pirr men sen var det bara på´t igen.
Mamman i familjen var lite busig även hon och satt inte stilla som ett fromt lamm om ni tror det. Nejdå, med mobilen fångade jag henne i full färd på vippebrädan. Jag vet inte det formella namnet på denna leksak men enligt ISO (Internationella Skånska Ordlistan) är det en vippebräda. Fördelen med den moderna sortens vippebrädor är att det sitter två stycken lastbilsfjädrar under varje persons bakdel. Detta möjliggör att man som singel kan avnjuta leksaken och behöver således inte sin kompis som motvikt på andra sidan. Det skulle man haft som barn. Minns många timmar sittandes där som ett fån hoppandes med benen eftersom ingen satt på andra sidan. Men men, kul att utvecklingen går framåt i "ensam är minst lika kul-anda"
Ellen har på senaste börjat åka rutschkanorna själv. Dock vill och får hon inte åka från toppen. I sann "kan-själv-anda" går hon två steg upp i rutschkanan och sätter sig sedan och åker säkert 5 cm framåt innan hon upprepar proceduren. Hela tiden med ett ljud "ohohohoh" vilket kommer från när jag åker med henne så säger vi "ohohohohoheeeeeej"
Noah var också med lekplatsen. Lätt att man glömmer honom. Men han finns fortfarande. Han leker dock inte särskilt mycket. Han hänger mest i mammas tutte. Det är ju väldigt varmt här. Dom två senaste dagarna har vi haft 33 grader på eftermiddagarna. Så han är säkert törstigt den stackarn. Varm mjölk är allt han får också. Själv är det nog det sista som skulle falla mig i smaken i denna värmen. Men men, man har inte så stora preferenser i den åldern. Och tur är väl det. Glad kan han i alla fall vara. Ibland.
Det blir troligen aning varmt för honom i vagnen så bärselen är ett måste att ta med sig när vi är ute på tur. Han somnar på 2 sekunder i den. Där är han väldigt lik sin syster i den åldern. Men annat än det så är dom inte särskilt lika som bebisar. Ellen var världens nöjdaste som bebis. Noah kräver aningen mer. Men söt är han i alla fall.
Kommentarer
Skicka en kommentar