Ellen 18 månader

Hej min Tolla!

Nu är du 18,5 månad och varje dag imponerar du på mig. Du kan otroligt mycket och förstår i stort sett allt vi säger. Vi får numera använda lite kodord för att du inte alltid ska förstå. Hör du ordet "banan" börjar du blåsa med munnen direkt. När du blåser med munnen betyder det att du vill ha det. Du blåser bara med munnen när det är något i matväg du vill ha. Du har dock haft väldigt dålig aptit ett tag och du har i stort sett levt på bananer för det är det enda du velat ha. Nu vill du inte ha mat i plockbitar längre utan nu ska du äta själv med sked eller gaffel. Idag har du ätit lins- och kikärtspasta i pesto med tomat och det har du fixat galant med gaffel. Linsgryta har du också fått i dig men det har varit lite knixigare då du ännu inte lärt dig hantera skeden på rätt sätt. Ibland fuskar du och tar med händerna. Det märks att du tycker det är kul att få äta själv och då ska du såklart få göra det.

Du har ett väldigt hett temperament. Om jag har kort stubin så har du ingen alls. Du blir rasande när du inte får som du vill. Du bryter ihop så fort minsta lilla går mot dig och vi är konsekventa och ger inte efter för att du du blir ledsen. Ett barn som du tar annars över och bossar över oss så vi håller på våra regler och ett tag har du haft svårt att ta det. Jag har egentligen inget emot dina utbrott om det inte vore så att det sker 100 gånger om dagen. Du har något som kallas affektkramper. När du blir arg eller frustrerad gråter du och andas inte ut i ett ljud utan du andas bara in och till slut blir du blå för att sedan svimma av en liten stund innan du vaknar till igen. Det är inget farligt men det är inget vi vill att du ska få så vi är på vår vakt varenda gång du bryter ihop för att kunna hejda anfallet.

Här tog farfar din napp och hela världen rasade

Du gillar att få uppdrag så vi brukar be dig hämta saker. Du hämtar dina strumpor och skor varje gång vi ska gå ut. Du ställer dig vid kylen eller skafferiet och blåser med munnen om du är hungrig, även vid din matstol. Idag fick du vara med mig och hänga upp tvättlappar. Du satt med påsen med nytvättade lappar och gav mig en efter en tills vi fyllt tvättlinan. Det tog sin lilla tid men du var nöjd och glad och vi har all tid i världen.

Min lilla tvättassistent

Över 40 st tvättlappar upphängt

Du har varit väldigt labil ett bra tag nu och det har delvis berott på tandsprickning för du har nästan hela munnen full av tänder nu. Sen har du ju fått en lillebror och vi har flyttat på oss fram och tillbaka sedan två månader tillbaka. Det gör säkert sitt även om du inte visar några som helst tecken på att vara otrygg. Men det har rivit upp dina rutiner många gånger och du är ett barn som mår bäst av väldigt inrutade dagar. Du sover 12 timmar varje natt och somnar själv i din säng oavsett var vi är. Vi har varit på flera olika ställen den senaste tiden men vi bara lägger dig i din resesäng med din fäll så somnar du där på egen hand. Otroligt skönt att du känner dig så pass trygg med den biten!

Du är en väldigt omtänksam storasyster. Du gungar gärna Noah i babysittern och försöker ge honom hans napp när han har tappat den eller är ledsen. Du "klappar" (snarare gräver) honom på huvudet och tittar ofta till honom när han sover.

Du gungar lillebror i babysittern

Din napp är din bästa vän just nu. Vi tänkte börja fasa ut den på dagtid men kom på att det inte alls vore snällt mot dig eftersom du varit med om så många förändringar den senaste tiden. En lillebror och en flytt till ett annat land är stora förändringar så vi bestämde oss för att du får ha nappen precis hur mycket du vill tills vi landat i vårt nästa radhus. Efter jul ska vi fasa ut nappen dagtid.

Fastän du gör mig galen varje dag får du mig att växa som både mamma och människa. Varje dag prövar du mig och testar mina gränser. Du får mig att jobba med sidor av mig själv jag gärna hade gömt under mattan. Du utmanar mig 100 gånger om dagen och i stunden vill jag bara släppa allt och gå långt bort från allt men nu när du sover och jag kan reflektera över det är jag tacksam att jag fick just dig som min dotter.

Veckan innan vi åkte till Spanien lärde du dig plötsligt en dag att säga "mamma". Du ställde dig vid grinden till ovanvåningen hos farmor och farfar och ropade "mamma". Nu säger du mamma flera gånger dagligen och jag blir lika glad varje gång jag får höra det ordet från dig. Oavsett hur jobbigt livet med dig ibland är så kan jag inte föreställa mig ett liv utan dig.

Jag älskar dig, min Tolla!