Första gången på 15 månader

Vi går i lite dvala just nu. Eller jag gör. Inatt sov Ellen oroligt och vaknade flera gånger så det blev 6 timmars sömn med flera uppvak. Kan ju säga att det var zoombiemode imorse kl 06 när hon vaknade. Och ett dygn ensam väntade då det var dags för Niclas att jobba. Vi tog en frukost hos extramormor och Ellen var på strålande humör och var resterande av dagen också. Det hade jag inte alls förväntat mig efter en riktig skitmorgon hemma innan vi åkte. Så det var jag väldigt tacksam för! Och främmad var hon inte heller. Kanske har senaste tidens överlämning till mormor gjort under?! Hon har varit hos sin mormor några gånger i veckan dom två senaste veckorna medan jag tränat eller när vi handlat och det har fungerat jättebra. Hon har inte ens varit ledsen när jag vinkat hejdå. Det hade varit ljuvligt om det kunde släppa nu.
Dammsugsälskaren! 
På onsdag är en stor dag. För första gången på 15 månader ska Niclas och jag få ett dygn barnfritt. Det känns helt galet. Ett helt dygn. Vilken lyx! Att få vakna av sig själv och inte av en minimänniska som står och hoppar och hojtar. Jag är lyrisk. Längtar som ett barn på julafton.
Då ska vi hitta på något riktigt roligt, tänker ni. Nähe. Jag kör ner Ellen till farmor och farfar och Niclas grejar här hemma under tiden. Han ska måla, olja och fixa med sådant man aldrig hinner eller tar sig tid till annars. Han kommer inte ta det lugnt för fem öre. Där är vi väldigt olika. En dag på soffan är absolut ingen avkoppling för honom.
När jag kommer hem tänker jag lägga mig på soffan och ligga där precis hur länge jag känner för. Det enda jag vill ha gjort är lite rensning i garderoben och börja packa ner kläder som inte ska med till Spanien och så ska jag träna någon gång under dagen. Annars ska jag göra INGENTING. Precis vad jag behöver! Vi ska försöka få till en lunch på Tomatens hus i och för sig. Dit går vi inte med en 1-åring. Vi betalar inte över 300:- för en lunch vi inte får njuta av, så på onsdag tänkte vi passa på medan vi faktiskt kan njuta av den. Om jag får loss Niclas från alla hans "måsten" vill säga. Hade ju varit kul att faktiskt umgås lite också när man nu har världens chans.

Nu ska jag gå och lägga mig. Håller tummarna att ungen sover till åtminstone 06 och att jag somnar senast kl 22. 8 timmars ostörd sömn hade varit en dröm!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Röda knutar och bastuplaner

Cala d'or tredje gången

La Mata dag 1