Vårt liv från april - juni

1 augusti idag. Det var 4 månader sedan jag skrev sist. Galet! Då nämnde vi den här pågående pandemin. Det är fortfarande coronahysteri med social distansering och munskyddstvång i stort sett i alla länder utom Sverige. Tack och lov. Här är det endast social distansering. Vi har inte berövats lika mycket på vår frihet som många andra länder. Lider med dom och är tacksam att jag just i denna tid bor i Sverige. Hittills i alla fall. Vilka restriktioner som kommer i höst får vi se... Vi skiter i det nu, är så trött på Coronagrejen nu och tycker det är så löjligt, så vi går vidare till något som är viktigare för oss, nämligen vårt lilla liv. 

Jag ska försöka sammanfatta lite vad som hänt sedan sist, den 27 mars. Vi köpte en kompisgunga till barnen i våras. Den blev snabbt en favorit bland alla! Ellen och Noah vill gunga extremt högt, gärna på mage tittandes ner i marken. Är Alma med i gungan blir det ganska lugnt. 

Vi åkte till Söderåsen och hade fika med oss några helger när det var fint väder. Ni älskade det!

En klassiker som alltid hänger med till skogen är bananpannkakor. Det gillar ni alla och det håller er mätta. Ibland festar vi till det med lite daddelbollar också.

Alma har hunnit bli 1 år och tog sina första steg dagen efter 1-års dagen. Kring påsk (10 april någon gång) gick hon mer än hon hoppade omkring. Och nu några månader senare har hon även börjat springa lite. Ellen har hunnit bli 4 år. Vi har haft en jobbig vår och sommar med mycket trots och utvecklingssprång. Trotsen tog sig helt andra höjder och blev värre än någonsin. Ellen och Noah växeldrog, var en lugn var den andra på G och tvärtom. 

Innan sommarlovet hade vi städhelg på dagis, jag städade i Ellens hus, Niclas snickrade ihop en fågelholk och barnen lekte. Ert underbara Waldorf med en av dom mysigaste lekträdgårdar jag sett. 

I maj fick Niclas en ny idé. Han skrev till mig när han var på jobb att vi nog skulle starta en webbutik. Ja, det kanske skulle vara kul, svarade jag. När han kom hem berättade han att han beställt grejer för 12000:- och att vi skulle börja direkt. Jag tappade nästan hakan och tänkte väl att vi kunde vänta med projektet till hösten, men det tyckte inte Niclas och jag blir faktiskt inte förvånad längre. Jag lever med en gaspedal. Det är bara att hänga med i svängarna. Om det skulle skita sig så har vi i alla fall haft kul på vägen. Så vi åkte och handlade brädor och började snickra ihop förvaringen vi skulle ha. Vi ersatte mitt kommande behandlingsrum med en liten butik. Vi höll på varenda kväll till över kl 22 i två veckor för att få färdigt allt. Det var riktigt roligt men sedan gick luften ur oss båda. 

Vi gjorde egen bets till plankorna genom att lägga ren stålull i en burk med ättika i 2 dygn. Därefter hällde vi över det på en flaska och blandade med lika stor del svart te (te med typ 8-10 påsar). Vi kommer då aldrig mer köpa bets efter att ha insett hur lätt det är att göra egen! Men på 3 veckor blev vi i alla fall klara med allt och hemsidan var uppe. Snacka om att arbeta effektivt. Niclas ska ha all eloge, utan hans gaspedal hade vi inte varit färdiga än.

I år satsade vi på lite blommor till företagssidan. Det blev lite mer levande där inne på den lilla innergården nu. Till nästa år ska vi gräva upp en större rabatt och även få in någon fontän av något slag.

Och vi hade rapsfält utan för stora trädäcket i år! Det var SÅ FINT! Och den blommade länge tack vare en kall maj. Som vi njöt. Sista året med ett gult fält utanför trädäcket. Vi fick igenom med Bengt att vi arrenderar mark utanför oss. Vi delar med oss till Jeff för grannfridens skull så det slutade med att vi får 3500 kvm till i höst. Ska bli så roligt!

Och så var det dags för sommarlov. Niclas gick på sommarlov och en kommande föräldraledighet så han är hemma till slutet på november är planen just nu. Och barnen fick i år 5 veckor helt ledigt och några veckor med 2 dagisdagar.

Avslutningsdag på dagis. Sommarfesten blev inställd pga världsläget, så otroligt tråkigt! Normalt sett har dagis alltid en sommaravslutning på kvällen där alla familjer är inbjudna. Alla tar med sin egen picknick och filtar att sitta på i den mysiga trädgården. Fröknarna och barnen sjunger sommarsånger och en fin ceremoni hålls för barnen som ska börja 6-års. Och vi avslutar med en tårtbuffé där varje familj bakat en tårta man tar med. Förra året var det magiskt. En så otroligt mysig kväll med strålande sol. I år blev det annorlunda och barnen firade själva med fröknarna på dagen. 

Noahs monchichi följde med till dagis varenda dag hela våren. Den låg i korgen och väntade tills han skulle hem. Han var totalt beroende. 

Fick denna bilden av Ellens fröken, Eva. Ellen klär blomsterportalen som 6-årsbarnen skulle få gå igenom under deras ceremoni.

Varsin solkatt fick barnen med sig hem. Det är en liten tygpåse stoppad med ärtor och långa tygband fastsydda i den. Barnen kastade dessa upp i luften i flera veckor, tills dom fastnade i trädet. 

I juni var det rekordvarmt! Inte en enda regndag på hela juni har jag för mig. Vi tillbringade många morgnar på vårt nyfunna smultronställe. Råådalen, vid Gantoftas nedgång. Efter ca 1 km promenad nådde man denna plats där vi åt våra bananpannkakor och barnen fick kasta sten och doppa fötterna i ån.

Vi träffade Noahs fröken, Isa några morgnar. Hon var ute på tidig morgonpromenad. Noah blev helt ställd. Hon var ju på fel ställe. Han pratade i flera dagar om henne efteråt. 

Barnen får sina nästan dagliga mellisskålar ute i ihoplappade trädgårdssoffan på lilla trädäcket. Dadlar, rostade kokosflakes, torkad mango och nötter. Lite varierat innehåll beroende på vad vi har hemma men dadlar och nötter är stående. Inga nötter för Alma dock.

Just det! Alma fick sin första tand när hon var 14 månader och nu när hon är 16 månader har hon 4 st. 

Jag pausar här för ikväll. Niclas jobbar dygn och jag har barnen själv till kl 10.30 imorgon så jag tänkte samla lite sömn nu. Gör en fortsättning på detta imorgon!