Senaste tiden - målat om, nålar på Alma och slutat med napp

Man tror inte det händer så mycket i ens liv tills man kollar igenom bilderna på telefonen och ser att man visst ändå gjort något vettigt den senaste tiden. Vi håller på att måla om här hemma. Det har tagit oss 10 dagar från det att vi köpte färgprover och än är vi inte klara. Aldrig någonsin har ett projekt tagit så lång tid. Livet innan barnen kunde vi lägga all tid vi inte jobbade på att ro projekt i land. Denna gången har vi inte tagit någon barnvaktshjälp för att greja heller utan vi gör det mitt i kaoset och inser att det är så här man får göra om man ska få något gjort under småbarnsåren.

Jag föste ut alla grejer ur innersta delen av hallen och målade medan Niclas lekte med barnen. Alma stod och skrek vid grinden efter mig. Nackdelen när jag ska göra något utanför grindarna här hemma. Barnen (framförallt Alma) vill bara till mig. Men en strykning längst inne fick jag gjort. 

Så här blev slutresultatet. Någon lindblomsgrön-aktig färg. Tidigare var här ljusgrått, men alla kvistar började blöda igenom (precis som på toadörren) och vi var trötta på den döda färgen. Är man en ganska färglös person vad gäller kläder så får man gå lite "wild & crazy" på väggarna istället. Toadörren ska också målas vit så den ser fräsch ut igen.

Jaaa... Det var det där med tiden. Vi har inte kommit längre än så här. Vi målade några olika gröna och bestämde oss till slut för denna. Jag ska rolla hela rummet ikväll tänkte jag. Idag har jag målat uppe längs taket medan Alma lekt på golvet nedanför och dragit mig i benen. 

Så det är vad vi pysslar med här hemma nu. Tanken var bara att måla lekrummet egentligen men så köpte jag 10 liter och insåg att det kommer bli väldigt mycket över så därför fick hallen också sig en omgång. 

Härom veckan fick jag en rejäl laddning med kläder av våra fina vänner Maria och Kia som har Ava och Emmett, kompisar på Waldorf som vi brukar träffa några gånger i månaden efter dagis. Jag satt och sorterade i två dagar medan barnen var på dagis och till sist fick jag ordning på alla storlekar och har nu sorterat till varje barn och i storleksordning. Här är Almas kommande garderob. Det är kläder bakom detta yttersta man ser på översta hyllan också. Ungen behöver inte ett endaste klädesplagg till!

Och Noah har suktat och längtat efter att också kunna klättra upp i fönsterkarmen i lekrummet. Något Ellen behärskat ett halvår- 1 år ungefär. Vi har sagt att han tids nog också kan. Han har försökt med diverse kuddar och gosedjur på hög men inte kommit upp. Tills för någon vecka sedan. Ni skulle sett hans lycka! "TITTA MAMMA, JAG KAN!". Fantastiskt att se när dom lyckas med något dom försökt med mååånga gånger. Precis som att Ellen nu kan ta på sig sin overall själv. Hon behöver hjälp med att knäppa knapparna bara. 

Det är väldigt mycket syskonbråk sedan ett par veckor tillbaka, det går i vågor hur bra dom leker tillsammans, vi har varit inne i en sämre period nu. Men en dag efter dagis bad Ellen om hjälp att knäppa upp sin kofta, Noah var snabb med att säga att han kan hjälpa henne. Hon brukar vägra hans hjälp men denna dagen gick det bra. Och idag tog Noah på eget initiativ en bananpannkaka och delade i småbitar till Alma och sa "Mamma, jag delar den till henne". Han är så in i bänken omtänksam denna lilla pojke. 

I helgen som gick (onsdag idag) var jag och barnen nere i Ystad då Niclas skulle jobba på sitt nya jobb. Han har fått jobb som personlig assistent igen. 1 fredag i månaden och 1 lördag i månaden. Denna helgen hade han tagit extrapass på söndagen också så jag tog med mig alla barnen till svärföräldrarna i Ystad och fick ovärderlig hjälp. Alma skulle få 0-1 års behandling hos AC också. Samma behandling som Noah fått. Den rensar i arven och ska få fram hennes autentiska jag och ställer yin och yang i balans. När hon skulle sätta första nålen la Alma sitt huvud i AC's hand som blev kokhet och låg där medan nålen satt i. Dom andra nålarna skrek hon när hon satte. Dag 2 och 3 (man ger alltid 3 behandlingar dagarna efter varandra) sa hon inte ett ljud men la huvudet i hennes hand dessa dagarna också. 

Har vi märkt någon skillnad på tösen sedan detta då? JA! Hon har sovit 2 kvällar på rad och igår somnade hon på 10 minuter. Igårnatt sov hon nog också typ 4-6 timmar på raken. Niclas kom in kl 07 och sa att han skulle gå och då satt Alma och vinkade på honom i spjälsängen. Uppenbarligen har hon sovit i sin säng typ hela natten?!?!?! Detta har aldrig hänt!

Jag tänkte sluta amma efter denna helgen, men det känns inte helt förankrat i mig så jag avvaktar tills det känns rätt. Är jag inte 100% redo kommer jag inte har styrkan att orka med struliga läggningar och nätter. Hon har bara ammat 1-2 ggr på natten nu sedan behandlingen vilket är stora framsteg.

Hjälper till att dela potatis och morötter hos farmor och farfar. Mycket omtyckt att få vara med. Något vi är skitdåliga på att låta dom vara här hemma då dom bara pillar på allt annat. Och ska en vara med så ska den andra vara med. Men i helgen gick det hur bra som helst!

Alma reser sig upp mot allt numera! Hon går inte längs möbler utan bara står. Släpper hon händerna så sätter hon sig direkt. 

Förra veckan kantades av sjukdom, Noah har haft hosta och feber och i fredags åkte Ellen på hostan. Niclas har haft ögonlocksinflammation, ont i kroppen, blåsor i hela halsen. Jag åkte på eleändet i söndags. Ont i kroppen, feberkänsla som kommer och går, kombinerad ret-slemhosta och ont i bröstet när jag hostar. Snuva och ont i halsen börjar komma. Så vi är inte lika pepp på livet just nu, men det går an. Förra veckan var den värsta på månader när det gäller allt. Sömnen var bland det värsta. Ellen och Noah var vakna om nätterna och låg och pratade och Noah hostade och var ledsen, dom tappade napparna, blev ledsna för att det var fel nappar osv. Alma var ledsen av oklar anledning. Vi var så trötta att det var som att kastas tillbaka till när Noah var bebis och skrek pga sin mage om nätterna. Jag har verkligen inte kunnat tänka klart, har inte vetat hur jag kommit från A till B när jag kört bil, glömt mer än jag brukar (vilket är illa då jag glömmer allt redan). Det var en helvetesvecka helt enkelt. Det har lättat nu tack och lov! 

Så i måndags tog vi ett stort steg. Napparna skulle bort! Vi hade fått nog efter förra veckan och Noah hade ett utbrott i söndagskväll pga fel napp. SÅ i måndagsmorse sa vi att alla nappar har blivit sjuka och behöver åka till nappdoktorn. Vi tog barnen i vagnen och gick ner till getterna. Nappdoktorn bor uppe i ett träd så barnen gick och hängde sina nappar på grenarna och vinkade hejdå. Nemas problemas tills dom skulle sova middag. Noah var i upplösningstillstånd och Ellen var övertrött (hon brydde sig inte ett dugg om nappen. Hon har varit utan napp på vilan på dagis sedan i augusti så hon har mest haft den för att Noah haft den). Efter 2 timmar gav vi upp och tog upp barnen, dom skulle inte sova och några nappar blev det inte. På kvällen var Noah också jätteledsen men somnade till slut och sov hela natten!
Igår hade det varit mycket gråt hos Isa efter nappen och igårkväll också, men det gick över lite fortare. Ellen har inte ens frågat efter den. Så detta går över förväntan och jag är så GLAD att vi tog mod och styrka till oss att genomföra detta. Man vet aldrig hur det ska gå, men det man vet är att börjar man dra igång en sådan här grej så MÅSTE man fullfölja och då gäller det att ha den mentala styrkan att orka göra det, så ÄNTLIGEN! har vi lyckats!!!

Andra dagen idag som Niclas slutar kl 14 och hämtar barnen på dagis. Så otroligt skönt! Vilken lättnad och vilken lyx att få en timme extra här hemma och slippa den stressen det inneburit att väcka Alma och skynda iväg till dagis för att hämta. Niclas kommer sluta kl 14 tis-fre fram till 15 maj för att han tagit dessa extrapassen som personlig assistent. Han går ner till 80% i skolan men tjänar 1000:- i månaden på att göra så här och dessutom sparar vi ca 600:- i bensin i månaden på att jag slipper köra in och hämta och hem igen. Winwin!!!