Höjt barnbidrag och ränta-på-ränta
Barnbidraget har nu höjts med 200 kr per barn. För oss med två barn innebär det att vi numera får 2650:- efter tvåbarnstillägget. Vi sätter i dagsläget undan hela barnbidraget men kommer inte ge våra barn hela den summan efter 18 år då vi tror det hade stjälpt mer än hjälpt. Summan blir 1,2 miljoner med 8% ränta. Våra barn kommer istället få lära sig göra det vi gör så dom kan fortsätta låta sina pengar jobba för dom och på sikt växa mångdubbelt. Vi kommer introducera fonder och aktier tidigt i deras liv. Jan menar på att man kan börja med detta redan när barnet är 3 år, men såklart på barnets nivå. När vi kommer hem ska vi köpa Jan och Charlies bok "Gör ditt barn rikt". En bok om hur man bland annat ger sitt barn ett ekonomiskt självförtroende. Spännande tycker jag då det är ett nytt sätt att tänka även för oss.
Jag sitter flera gånger i veckan och laborerar med siffror i Jans ränta-på-ränta kalkylator och vrider och vänder på olika scenarion. Du hittar den här. Det är från den siffrorna nedan är hämtade.
Hade man sparat dom där 200 kr i månaden som barnbidraget höjts med i 18 år med en snittränta på 8% (vilket man kan räkna med när man sparar på längre sikt än 10 år) hade utfallet blivit så här:
Hade barnet sedan själv fortsatt med att sätta in 200 kr i månaden från sin 18-års dag tills den dagen dom fyller 60 år hade det sett ut så här:
Man hade kunnat gå i pension vid 60 år som mångmiljonär på endast 200 sparande kronor varje månad. Och 200 kr har alla råd med. Visst finns det undantag men om man ser till den stora massan har alla råd med 200 kr. Dom flesta hade haft råd med betydligt mer och hade då också fått en betydligt mycket större summa alternativt kunnat gå i pension bra många år tidigare.
Ränta-på-räntaeffekten kallas världens åttonde underverk i ekonomivärlden. Tiden är den viktigaste faktorn. Ju längre vi låter pengarna vara ju mer växer dom. Det ser ni här ovan. I början går det väldigt segt. Dom 20 första åren händer inte överdrivet mycket jämfört med dom 22 efterföljande åren.
Eftersom vi själva "kom på" detta lite senare än vid 18-års ålder och därmed har förlorat några år och dessutom inte hade något serverat startbelopp får vi istället lägga krutet på att sätta in större summor idag eftersom vår tidshorisont inte är lika lång då vi planerar att gå i pension inom 15-20 år från dagens datum.
Jag sitter flera gånger i veckan och laborerar med siffror i Jans ränta-på-ränta kalkylator och vrider och vänder på olika scenarion. Du hittar den här. Det är från den siffrorna nedan är hämtade.
Hade man sparat dom där 200 kr i månaden som barnbidraget höjts med i 18 år med en snittränta på 8% (vilket man kan räkna med när man sparar på längre sikt än 10 år) hade utfallet blivit så här:
Hade barnet sedan själv fortsatt med att sätta in 200 kr i månaden från sin 18-års dag tills den dagen dom fyller 60 år hade det sett ut så här:
Man hade kunnat gå i pension vid 60 år som mångmiljonär på endast 200 sparande kronor varje månad. Och 200 kr har alla råd med. Visst finns det undantag men om man ser till den stora massan har alla råd med 200 kr. Dom flesta hade haft råd med betydligt mer och hade då också fått en betydligt mycket större summa alternativt kunnat gå i pension bra många år tidigare.
Ränta-på-räntaeffekten kallas världens åttonde underverk i ekonomivärlden. Tiden är den viktigaste faktorn. Ju längre vi låter pengarna vara ju mer växer dom. Det ser ni här ovan. I början går det väldigt segt. Dom 20 första åren händer inte överdrivet mycket jämfört med dom 22 efterföljande åren.
Eftersom vi själva "kom på" detta lite senare än vid 18-års ålder och därmed har förlorat några år och dessutom inte hade något serverat startbelopp får vi istället lägga krutet på att sätta in större summor idag eftersom vår tidshorisont inte är lika lång då vi planerar att gå i pension inom 15-20 år från dagens datum.
Kommentarer
Skicka en kommentar