v.39
(Gick in i v.40 idag)
v.39 har spenderats nere hos svärföräldrarna. En vecka jag kan sammanfatta med ett ord nästan. Eller tre. Falska alarm och sammandragningar. Har otroligt mycket sammandragningar, säkert 30 om dagen. Smärtfria sådana så det är inga som stör direkt. Får det varje gång jag reser mig och lyfter upp Ellen. Magen blir stenhård och det känns som bebben klättrar upp lite i magen. Falska alarm har jag haft några stycken. Förmiddagen förra lördagen då vi beslutade oss för att åka hit. Inatt vaknade jag med världens mensvärk. Det var en sådan man bara vill åla sig ur. Man liksom vänder och vrider och bara hoppas på att någon ställning ska tabort det onda, vilket inte händer. Det blev lite bättre när jag var uppe och gick. Men efter ca 15-20 min försvann det och kom inte tillbaka. Suck men ändå skönt då Niclas var uppe i stugan.
Jag har kunnat gå ganska mycket denna veckan. Nåja, mycket för att vara i detta stadiet av graviditeten och med mina krämpor. Närmare 3 km blev det en dag denna veckan. Någon dag kunde jag inte ens gå 600 m och fick ta bilen till stan så det svänger väldigt hur dagsformen är. Idag har jag kunnat gå ner till stan och tillbaka utan problem. Har visserligen haft foglossningsbälte på mig och då känns det mycket bättre att gå. Men jag fick igen för det nu ikväll. Jesus vad det borrats. Fruktansvärt!!! Det har gjort så ont att jag inte kunnat sitta upp så jag har fått ligga ner största delen av kvällen.
Var hos barnmorskan här i onsdags och det gick bra. Allt såg fint ut och bebbe är fixerad. Hade inte förväntat mig något annat efter allt borrande men det var ändå skönt att få bekräftat att det gett utdelning. Mitt undertryck var högt i jämförelse med vad jag haft hela graviditeten. Låg på 120/80. Har legat på 50-60 alltid annars. Men jag blir också anfådd av ingenting. Att prata samtidigt som jag går är jobbigt. Jag blir anfådd som om jag sprungit och pratat samtidigt. Det kanske beror på att förlossningen är nära... Har för mig att trycket ökade sista veckan med Ellen i magen. Jag hoppas det är så i alla fall.
Niclas jobbar sitt sista pass just nu och kommer hit imorgon förmiddag så jag väntar gärna med att föda barn till åtminstone imorgon förmiddag. Men allra helst till efter kl 21 imorgon. Vill gärna hinna träffa Niclas syskon som kommer imorgon och även se Saltön på tv kl 20. Så från kl 21 imorgonkväll är du välkommen bebis!
v.39 har spenderats nere hos svärföräldrarna. En vecka jag kan sammanfatta med ett ord nästan. Eller tre. Falska alarm och sammandragningar. Har otroligt mycket sammandragningar, säkert 30 om dagen. Smärtfria sådana så det är inga som stör direkt. Får det varje gång jag reser mig och lyfter upp Ellen. Magen blir stenhård och det känns som bebben klättrar upp lite i magen. Falska alarm har jag haft några stycken. Förmiddagen förra lördagen då vi beslutade oss för att åka hit. Inatt vaknade jag med världens mensvärk. Det var en sådan man bara vill åla sig ur. Man liksom vänder och vrider och bara hoppas på att någon ställning ska tabort det onda, vilket inte händer. Det blev lite bättre när jag var uppe och gick. Men efter ca 15-20 min försvann det och kom inte tillbaka. Suck men ändå skönt då Niclas var uppe i stugan.
Jag har kunnat gå ganska mycket denna veckan. Nåja, mycket för att vara i detta stadiet av graviditeten och med mina krämpor. Närmare 3 km blev det en dag denna veckan. Någon dag kunde jag inte ens gå 600 m och fick ta bilen till stan så det svänger väldigt hur dagsformen är. Idag har jag kunnat gå ner till stan och tillbaka utan problem. Har visserligen haft foglossningsbälte på mig och då känns det mycket bättre att gå. Men jag fick igen för det nu ikväll. Jesus vad det borrats. Fruktansvärt!!! Det har gjort så ont att jag inte kunnat sitta upp så jag har fått ligga ner största delen av kvällen.
Var hos barnmorskan här i onsdags och det gick bra. Allt såg fint ut och bebbe är fixerad. Hade inte förväntat mig något annat efter allt borrande men det var ändå skönt att få bekräftat att det gett utdelning. Mitt undertryck var högt i jämförelse med vad jag haft hela graviditeten. Låg på 120/80. Har legat på 50-60 alltid annars. Men jag blir också anfådd av ingenting. Att prata samtidigt som jag går är jobbigt. Jag blir anfådd som om jag sprungit och pratat samtidigt. Det kanske beror på att förlossningen är nära... Har för mig att trycket ökade sista veckan med Ellen i magen. Jag hoppas det är så i alla fall.
Niclas jobbar sitt sista pass just nu och kommer hit imorgon förmiddag så jag väntar gärna med att föda barn till åtminstone imorgon förmiddag. Men allra helst till efter kl 21 imorgon. Vill gärna hinna träffa Niclas syskon som kommer imorgon och även se Saltön på tv kl 20. Så från kl 21 imorgonkväll är du välkommen bebis!
Kommentarer
Skicka en kommentar