Att veta könet på bebisen vs. att inte veta
Denna gången tog vi ju reda på könet på rutinultraljudet. Jag ville innerst inne inte veta men av praktiska skäl tyckte vi båda att det underlättade om vi visste könet.
Anledningarna var för att jag skulle hinna sälja av Ellens kläder och hinna köpa pojkkläder på Tradera i stl 56-68 om det var en pojke och för att begränsa namnletandet till bara ett kön då vi visste att vi var tvungna att bestämma namn fort för att vi skulle hinna skaffa pass till bebisen.
Var det värt det då? Nej. Jag hade hellre gått ovetandes genom graviditeten och köpt neutrala kläder och diskuterat även flicknamn. Vi hade flicknamn klart tidigt och hade bara problem att komma överens om pojknamn så det gjorde det inte lättare att veta könet. Dessutom blev det inte det namnet vi bestämde oss för i v.31 ändå utan vi ändrade oss och bestämde oss inte helt förrän Noah hade fötts ändå. Jag tycker det är jättesvårt att namnge någon jag inte sett. Och jag tyckte det förtog stor del av spänningen att veta könet under graviditeten. Det var lite som "Jahapp, det var det det". Nu har jag testat båda delarna och jag skulle rekommendera alla att låta bli att öppna presenten innan nedkomst. Det var så mycket häftigare att inte veta. Sen vet man såklart inte vem denna lilla människa är ändå trots att man vet könet, men just att inte veta alls var en helt annan sak.
Anledningarna var för att jag skulle hinna sälja av Ellens kläder och hinna köpa pojkkläder på Tradera i stl 56-68 om det var en pojke och för att begränsa namnletandet till bara ett kön då vi visste att vi var tvungna att bestämma namn fort för att vi skulle hinna skaffa pass till bebisen.
Var det värt det då? Nej. Jag hade hellre gått ovetandes genom graviditeten och köpt neutrala kläder och diskuterat även flicknamn. Vi hade flicknamn klart tidigt och hade bara problem att komma överens om pojknamn så det gjorde det inte lättare att veta könet. Dessutom blev det inte det namnet vi bestämde oss för i v.31 ändå utan vi ändrade oss och bestämde oss inte helt förrän Noah hade fötts ändå. Jag tycker det är jättesvårt att namnge någon jag inte sett. Och jag tyckte det förtog stor del av spänningen att veta könet under graviditeten. Det var lite som "Jahapp, det var det det". Nu har jag testat båda delarna och jag skulle rekommendera alla att låta bli att öppna presenten innan nedkomst. Det var så mycket häftigare att inte veta. Sen vet man såklart inte vem denna lilla människa är ändå trots att man vet könet, men just att inte veta alls var en helt annan sak.
Kommentarer
Skicka en kommentar