Flyga med 1-åring
När Ellen var 5 månader gammal flög vi till Spanien. Den resan har vi skrivit om tidigare och Ellen var då helt underbar. Sov mestadels av resan och var allmänt nöjd. 5-6 månader senare är Ellen nu snart 1 år gammal och vi hade en 12 timmars flygresa till Thailand framför oss. Hur skulle det gå? Vi har diskuterat fram och tillbaka och konstaterade till slut att OM Ellen skulle skrika konstant under flygresan så fick det vara så. Men detta OM kom aldrig på tal....
Ellens första långflygning från Köpenhamn till Bangkok var en dröm. Likt 3-timmar-flygningen till Spanien var Ellen nöjd i stort sett hela tiden. Inte en enda gång skrek hon. Hon satt mest nöjd i sin bärsjal i Paulinas famn och såg glad ut. Vi hade bunkrat med leksaker, köpt nya som hon hade sett innan. Allt för att hon inte skulle flippa ut. Vi behövde inte plocka upp en enda leksak under hela flygningen... Ungen är ju gjord för att bo i ryggsäck. Hon flirtade med passagerare på andra bänkrader och tittade på tecknat på skärmen i sätet framför. Hon åt och drack lite då och då. Inte ens fick hon för sig att bajsa under hela tiden så det blev två kissiga blöjor på hela flygningen. Hon somnade och sov ca 4 timmar och när vi fick väcka henne inför landningen (fick inte ligga i sin medhavda säng (mjuklift) så tittade hon upp med ett stort smile. Ja, så var Ellens första världsomflygning. Denna ungen är en dröm att leva med, i luften som på marken.
Väl framme i Bangkok hade vi en overlay på ca 1,5 timme. Genom tullar och visa sina pass och bli fotograferad och sedan vidare till nästa flyg som skulle ta oss ner till Ellens morfar och gummimormor i Krabi. När vi stod på startbanan till flyg nummer två tog det en jäkla tid och vi förstod att något var på galet. En stund senare taxade flygplanet av startbanan och in i depån. Planet hade motorfel.
Piloten stängde av motorerna och sa att vi blir kvar här en stund. Snart kom det en armada av bilar och massa förståsigpåare. Dom tittade på motorn, kliade sig i huvudet. Rökte en cigg (ja faktiskt, så nära ett fulltankat plan med 400 ton bränsle) och klättrade sedan upp till piloten. Ut ur cockpit och körde in en sladd och knappade på datorn. Fyra varv silvertejp senare sa piloten att vi kunde flyga igen. En elektronisk felkod var felet men tydligen inte så farligt eller svårfixat. En timme försenade och 22 timmar sedan vi steg upp i -2 i Vallåkra landade vi i 34-gradigt Krabi. Helt OK byte. När vi fick väskorna fick vi även vagnen. Helt förstörd. Slängd med till höger och vänster så ena staget i stål var helt knäckt. Dom hade lagat det Thaistyle med en packrem.
Utanför mötte Ellens morfar upp och en kort bilfärd senare var vi framme i huset. VILKET STÄLLE!! Ett stort boningshus där morfar och gummimormor bor och ett nyrenoverat annex på 2 rum o kök till oss. Fin pool 5 meter utanför dörren och i trädgården växer papaya, rambutan och massa andra exotiska godsaker. Kokospalmerna vaggar tätt utanför huset och Krabis dramatiska natur med hissnande berg skymtar i bakgrunden. Jag kan tänka mig att bo här. Ett par månader i alla fall.
Väl framme blev det ett dopp i poolen. Ellen älskade det. Njöt i stora drag. En tur till stranden, god mat och strax över 30 grader i havet. Några kalla öl sen blev det natta för oss tre. Ellen somnade 19.30. Sov sedan 12 timmar med ett uppvak. Varför ändra på sovrutinerna bara för att man ändrar tidszoon tänkte Ellen? Bra tänkt tycker vi!
Ellens första långflygning från Köpenhamn till Bangkok var en dröm. Likt 3-timmar-flygningen till Spanien var Ellen nöjd i stort sett hela tiden. Inte en enda gång skrek hon. Hon satt mest nöjd i sin bärsjal i Paulinas famn och såg glad ut. Vi hade bunkrat med leksaker, köpt nya som hon hade sett innan. Allt för att hon inte skulle flippa ut. Vi behövde inte plocka upp en enda leksak under hela flygningen... Ungen är ju gjord för att bo i ryggsäck. Hon flirtade med passagerare på andra bänkrader och tittade på tecknat på skärmen i sätet framför. Hon åt och drack lite då och då. Inte ens fick hon för sig att bajsa under hela tiden så det blev två kissiga blöjor på hela flygningen. Hon somnade och sov ca 4 timmar och när vi fick väcka henne inför landningen (fick inte ligga i sin medhavda säng (mjuklift) så tittade hon upp med ett stort smile. Ja, så var Ellens första världsomflygning. Denna ungen är en dröm att leva med, i luften som på marken.
Väl framme i Bangkok hade vi en overlay på ca 1,5 timme. Genom tullar och visa sina pass och bli fotograferad och sedan vidare till nästa flyg som skulle ta oss ner till Ellens morfar och gummimormor i Krabi. När vi stod på startbanan till flyg nummer två tog det en jäkla tid och vi förstod att något var på galet. En stund senare taxade flygplanet av startbanan och in i depån. Planet hade motorfel.
Piloten stängde av motorerna och sa att vi blir kvar här en stund. Snart kom det en armada av bilar och massa förståsigpåare. Dom tittade på motorn, kliade sig i huvudet. Rökte en cigg (ja faktiskt, så nära ett fulltankat plan med 400 ton bränsle) och klättrade sedan upp till piloten. Ut ur cockpit och körde in en sladd och knappade på datorn. Fyra varv silvertejp senare sa piloten att vi kunde flyga igen. En elektronisk felkod var felet men tydligen inte så farligt eller svårfixat. En timme försenade och 22 timmar sedan vi steg upp i -2 i Vallåkra landade vi i 34-gradigt Krabi. Helt OK byte. När vi fick väskorna fick vi även vagnen. Helt förstörd. Slängd med till höger och vänster så ena staget i stål var helt knäckt. Dom hade lagat det Thaistyle med en packrem.
Utanför mötte Ellens morfar upp och en kort bilfärd senare var vi framme i huset. VILKET STÄLLE!! Ett stort boningshus där morfar och gummimormor bor och ett nyrenoverat annex på 2 rum o kök till oss. Fin pool 5 meter utanför dörren och i trädgården växer papaya, rambutan och massa andra exotiska godsaker. Kokospalmerna vaggar tätt utanför huset och Krabis dramatiska natur med hissnande berg skymtar i bakgrunden. Jag kan tänka mig att bo här. Ett par månader i alla fall.
Väl framme blev det ett dopp i poolen. Ellen älskade det. Njöt i stora drag. En tur till stranden, god mat och strax över 30 grader i havet. Några kalla öl sen blev det natta för oss tre. Ellen somnade 19.30. Sov sedan 12 timmar med ett uppvak. Varför ändra på sovrutinerna bara för att man ändrar tidszoon tänkte Ellen? Bra tänkt tycker vi!
Kommentarer
Skicka en kommentar