Ellen 11 månader
Igår blev du 11 månader gammal. Mitt lilla barn, snart är du verkligen ingen bebis längre. Du har redan lämnat den fasen nästan helt. Det är både med sorg och glädje. Jag längtar tills vi kan börja kommunicera med dig samtidigt som jag inte vill längta bort tiden som är just nu för den är helt underbar!
Det var inte lätt att få bra bilder på dig. Att sitta i den uppriggade fotohörnan du gjort dom 10 senaste månaderna var totalt uteslutet idag. Du kröp iväg direkt. Så nu fick det bli bilder i farten och utan vit bakgrund.
Det har inte hänt särskilt mycket sedan ditt förra månadsbrev. Det enda är att du nu reser dig mot allt. Soffa, soffbord, tv-bänk. Till och med mot en vägg i köket. Det har dock bara hänt en gång. Annars kör du hellre på det säkra före det osäkra. Du gråter hellre och kallar på uppmärksamhet för att få hjälp att sätta dig ner än att chansa på att det går. Du är väldigt försiktig av dig, vilket vi är glada för. Du har bra kroppskontroll. Det är bara när du är trött du är lite klumpig och lätt tappar balansen.
Du älskar att äta själv. Än får du inte kladda runt hejvilt, det grejar jag inte. Men du får bröd i bitar och även ärtor, majs, blåbär, banan och kiwi. Du älskar fortfarande allt vi ger dig. Hemmagjord nyponsoppa är det nya du brukar få nu. Jag har inget socker i den, ändå äter du med god aptit. Helt otroligt att dina smaklökar verkar tycka om alla möjliga olika sorters smaker. Största favoriten just nu får jag nog säga är banan, blåbär och bröd. Du blir så glad när du får pilla med maten själv så allt du kan äta på egen hand är nya favoriten.
I leksaksväg har du börjat gilla dina leksaker igen. Men bäst är typ dina napphållare... Eller en reflex. Alltså sådant som egentligen inte är leksaker. Du har små djur i trä i olika färger som tillhör en liten bondgårdslåda. Dom tycker du är kul att plocka ur lådan och titta på. Böcker är också en favorit. När det gäller det digitala (som vi dock gärna håller dig ifrån så mycket som möjligt) gillar du när Babblarna åker berg- och dalbana. Likaså barn som sjunger. Du älskar att titta och lyssna på äldre barn. iPaden är bra att ta till när vi behöver ägna uppmärksamheten på annat än dig eller när vi behöver hålla dig vaken en stund till.
I övermorgon åker vi till Thailand och besöker din morfar och gummimormor i 6 veckor. Det var länge sedan du träffade dom nu. Ca ett halvår sedan. Det blir din andra resa. Jag tror det kommer gå hur bra som helst. Du är fantastiskt duktig på att anpassa dig. Så har det varit hittills i ditt liv i alla fall, så vi utgår från att allt kommer gå jättebra.
Du sover jättebra just nu. Vi njuter för fullt. Du somnar runt kl 18-18.30 numera och sover till 06. Men vissa nätter tror du det är morgon vid 04. Tack och lov brukar du somna om ganska snabbt igen. Dagtid sover du sisådär. Du klarar dagar med sämre sömn bättre nu än för några veckor sedan. Nu kan du vara hyfsat go och glad trots att du sovit lite under dagen.
Din främmadperiod kan vi nog säga är över nu. Du är reserverad när du träffar människor du inte träffar så ofta, men du tinar upp fort och då kan du till och med bli buren av andra än bara mig och pappa. Men ser du mig vill du till mig direkt. Inte ens pappa duger då. Så du har avancerat din mammighet. Och du vet nu också att det är jag som är mamma för det är bara till mig du säger det. Det är mysigt att du vill vara nära mig men det hade varit väldigt skönt att få lite space emellanåt utan att du bryter ihop.
Annars älskar jag dagarna med dig nu. Du ger så himla mycket tillbaks och får oss att le och skratta många gånger varje dag. Vi älskar dig så vi nästan spricker, älskade unge!
Det var inte lätt att få bra bilder på dig. Att sitta i den uppriggade fotohörnan du gjort dom 10 senaste månaderna var totalt uteslutet idag. Du kröp iväg direkt. Så nu fick det bli bilder i farten och utan vit bakgrund.
Det har inte hänt särskilt mycket sedan ditt förra månadsbrev. Det enda är att du nu reser dig mot allt. Soffa, soffbord, tv-bänk. Till och med mot en vägg i köket. Det har dock bara hänt en gång. Annars kör du hellre på det säkra före det osäkra. Du gråter hellre och kallar på uppmärksamhet för att få hjälp att sätta dig ner än att chansa på att det går. Du är väldigt försiktig av dig, vilket vi är glada för. Du har bra kroppskontroll. Det är bara när du är trött du är lite klumpig och lätt tappar balansen.
Du älskar att äta själv. Än får du inte kladda runt hejvilt, det grejar jag inte. Men du får bröd i bitar och även ärtor, majs, blåbär, banan och kiwi. Du älskar fortfarande allt vi ger dig. Hemmagjord nyponsoppa är det nya du brukar få nu. Jag har inget socker i den, ändå äter du med god aptit. Helt otroligt att dina smaklökar verkar tycka om alla möjliga olika sorters smaker. Största favoriten just nu får jag nog säga är banan, blåbär och bröd. Du blir så glad när du får pilla med maten själv så allt du kan äta på egen hand är nya favoriten.
I leksaksväg har du börjat gilla dina leksaker igen. Men bäst är typ dina napphållare... Eller en reflex. Alltså sådant som egentligen inte är leksaker. Du har små djur i trä i olika färger som tillhör en liten bondgårdslåda. Dom tycker du är kul att plocka ur lådan och titta på. Böcker är också en favorit. När det gäller det digitala (som vi dock gärna håller dig ifrån så mycket som möjligt) gillar du när Babblarna åker berg- och dalbana. Likaså barn som sjunger. Du älskar att titta och lyssna på äldre barn. iPaden är bra att ta till när vi behöver ägna uppmärksamheten på annat än dig eller när vi behöver hålla dig vaken en stund till.
I övermorgon åker vi till Thailand och besöker din morfar och gummimormor i 6 veckor. Det var länge sedan du träffade dom nu. Ca ett halvår sedan. Det blir din andra resa. Jag tror det kommer gå hur bra som helst. Du är fantastiskt duktig på att anpassa dig. Så har det varit hittills i ditt liv i alla fall, så vi utgår från att allt kommer gå jättebra.
Du sover jättebra just nu. Vi njuter för fullt. Du somnar runt kl 18-18.30 numera och sover till 06. Men vissa nätter tror du det är morgon vid 04. Tack och lov brukar du somna om ganska snabbt igen. Dagtid sover du sisådär. Du klarar dagar med sämre sömn bättre nu än för några veckor sedan. Nu kan du vara hyfsat go och glad trots att du sovit lite under dagen.
Din främmadperiod kan vi nog säga är över nu. Du är reserverad när du träffar människor du inte träffar så ofta, men du tinar upp fort och då kan du till och med bli buren av andra än bara mig och pappa. Men ser du mig vill du till mig direkt. Inte ens pappa duger då. Så du har avancerat din mammighet. Och du vet nu också att det är jag som är mamma för det är bara till mig du säger det. Det är mysigt att du vill vara nära mig men det hade varit väldigt skönt att få lite space emellanåt utan att du bryter ihop.
Annars älskar jag dagarna med dig nu. Du ger så himla mycket tillbaks och får oss att le och skratta många gånger varje dag. Vi älskar dig så vi nästan spricker, älskade unge!
Kommentarer
Skicka en kommentar