En mammas räddning: elektronisk barnvakt

Idag var Niclas och Ellen på öppna förskolan på Waldorf för sista gången på många veckor och jag missade detta då jag hade möte med jobbet. Onsdagarna är annars heliga för mig. Andas Waldorfanda, umgås med andra likasinnade föräldrar och Ellen får leka med andra barn. En liten ventilation i den annars ganska instängda föräldraledighetsbubblan. Niclas berättade om våra två kommande äventyr och ett par föräldrar höll på att sätta kaffet i halsen och oroa ihjäl sig för vår räkning, då dom själva knappt skulle åka till Sjöbo marknad med sina barn. Dom var däremot grymt imponerade över vårt mod och den spirituella förskolechefen Ann lovordade både modet att göra något annorlunda och drivet att verkligen förverkliga sina drömmar, barn till trots. Sådana peppande ord är alltid kul att höra när man väl tagit modet till sig.


I eftermiddags trotsade Niclas det obehagliga busvädret och tog sig egentid i trädgården. Ellen sov och jag var uttråkad här inne så jag bläddrade lite i kakboken och slängde ihop en plåt med snoddas. Mitt i baket vaknar såklart Ellen och min enda räddning i dessa situationer är Babblarna som åker berg- och dalbana på iPaden samt någon ny video hon fått fullständig dille på. Här har ni den. Har ni barn i Ellens ålder, visa denna, sen har ni barnvakt och sår i öronen. Ett annat elektroniskt barnvaktstips är Keno eller liknande bollprogram. Ellen älskar det och sitter och tittar med stora ögon och öppen mun.


Dock var lyckan med barnvakten inte långvarig denna gång. Ellen ballar ur och jag öppnar dörrar och fönster och för att desperat kalla in Niclas. Inget svar. Irritationen stiger och jag vispar ihop det sista till kakan samtidigt som jag levererar bananbitar till en tålamodslös Ellen. Då knackar det på dörren och där står bonden Bengt. Det visade sig att Niclas rymt upp till honom och tittat på nya traktorer i maskinhallen. Jaja, han fick i alla fall en timme för sig själv, det var han värd. Så det blev en spontanfika med vår kära bonde. Vi släppte vår plan även för honom vilket mottogs väldigt positivt. Han ställer även upp som hyresvärd åt vår bil och så var även den punkten avbockad. Han var dock noga med att säga "När ni kommer hem i maj 2018 stannar ni väl ändå hemma?". Vi svarade: Ja. Sen ångrade vi oss. Man ska aldrig lova något man inte kan lova. Livet är ju fullt av spännande möjligheter.

Nu väntar en sen middag och förra veckans avsnitt av Mandelmanns gård. Niclas har lagat ryggbiff med potatisgratäng. Han vet precis hur man gör en gravid kvinna lycklig. Happy wife, happy life.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Röda knutar och bastuplaner

Cala d'or tredje gången

La Mata dag 1