Ellen 9 månader

Igår blev du 9 månader. Lika länge utanför magen som i magen. Det har varit den tuffaste månaden sedan du föddes. Den där separationsfasen som kommer vid 8-9 månader har du kopierat fullständigt och tagit den till högsta nivån. Denna månaden har du varit mer åskmoln än solstråle och både din pappa och jag har fått bita oss i tungan många gånger för att inte bryta ihop. Hade du kunnat och fått så hade du gärna varit på mig eller max 50 cm ifrån mig dygnet runt. Du har varit EXTREMT mammig denna månaden. Jag har inte kunnat visa mig utan att du brutit ihop. Har du varit hemma själv med din pappa har det gått jättebra, men så fort jag kommer hem blir du ledsen om jag inte tar dig. Tyvärr fungerar inte livet så att man alltid kan få det man vill så du har faktiskt fått vara lite ledsen emellanåt. Jag behöver ju äta och gå på toaletten även om du inte förstår det. Ibland har det resulterat i att du avancerat ditt missnöje till massor med tårar och varit helt förtvivlad, ibland har du till slut tystnat och börjat leka med dina leksaker. Det är inte så att du inte har sett mig. Jag kan stå 2 meter ifrån dig, ändå skriker du som om jag lagt dig på glödande kol.

Men för ett par dagar sedan började jag se ljuset i tunneln. Du kunde leka själv utan att bli ledsen när jag inte syntes till. Det har inte hänt på 1 månad. Du satt och grejade länge med dina leksaker och pratade och rulla runt. Halleluja moment! Tänk vad en sån liten sak kan göra.

Inte nog med detta så har du sovit extremt dåligt en tid. Du har vaknat på nätterna flera gånger eller så har du legat vaken i timmar och lekt, gråtit, gnällt och grejat om vartannat. Att dina tänder är på G (nej inte en enda har kommit upp än) och du varit lite sjuk också har inte gjort det bättre. Du har fortfarande rethosta som hänger kvar sedan du blev sjuk för lite mer än 1 månad sedan och den stör dig vissa nätter. Du hostar tills du klöks. Näsan är bra nu, tack och lov. Det var några tuffa veckor där du snorade konstant och jag fick ta upp dig på nätterna och suga rent näsan. Du bröt ihop varenda gång du såg nässugen. Så du är en klok bebis, du lär dig fort vad som gäller.

Men lite positivt har det såklart också varit. Varje dag ger du oss leende efter leende mellan dina gråtattacker. Du pratar jättemycket och säga ofta mammammamama och ma-pa och du har nog också sagt pappa. Men du är inte medveten om det. Dock härmar du ofta när man säger exempelvis "mamma". Nu ska jag bara få dig att förstå vem mamma är.

Du har börjat attackera våra ansikten och suger på våra näsor, blåser på våra kinder så det pruttar. Du blir överlycklig när vi lägger oss på golvet vid dig så du kan klättra och äta på oss och dra i våra öron och näsor.

Du är fortfarande inte intresserad av att ge dig iväg. Du håller dig på din fäll och täcke och leker där. Någon enstaka gång har jag hittat dig på golvet utanför. Du kryper inte men du drar upp knäna så du står i krypläge, men du har inte fått in knixen än. Du ändrar desto med läge från sittande, liggande, rullande och ligger ofta på mage och grejar.
En gång rörde du Xbox:et och då sa jag "nej, ajaj" och då tog du genast bort handen men testade några gånger till och jag upprepade samma sak och efter ett par gånger tog du bort händerna och började gråta istället. Känslig är bara förnamnet. Du har varit som en tonåring med PMS. Det har ibland räckt att man tittat på dig på fel sätt så har du börjat gråta.

Du är trött på i princip alla dina leksaker och är mer svårunderhållen nu. Det roligaste just nu är nog speglar. Du har någon bok och någon leksak med spegel och det gillar du. Även när man sätter iPaden på kameraläge så du ser dig själv. Då sitter du och skrattar och hoppar när du ser dig själv.

Du börjar förstå grejen med att vinka. Ibland vinkar du tillbaks när man säger "heej heej" och vinkar till dig. Några händer klappar du inte än, men du tycker om när vi gör det. Titt-ut börjar du tycka är roligt också. Du älskar när vi sjunger för dig och även när vi läser för dig. Det bästa just nu är böcker med flikar som man ska vända på. Jag hoppas innerligt du blir en liten sagoflicka som kommer vilja höra sagor flera gånger om dagen och senare även själv fortsätter läsa.

Du var jättesvår att fota igår så det blev inte några direkta superbilder denna månaden, men några leenden delade du ut.

I kläder har du stl 68 för det mesta men vi har gått över lite på stl 74. Stl 62 kan du ha i enstaka bodys med förlängare, men det är lite kort i ärmarna.

Trots en otroligt jobbig månad som verkligen prövat mitt tålamod till max så älskar jag varje dag med dig. Du ger så mycket mer än du tar i det långa loppet. Det är ju så här det ska vara. Det är bra du testar oss även om det är tufft och jobbigt där och då. Men ett leende räcker, sen har man glömt en dålig natts sömn.