En dag att stoppa in i hjärtat och minnas

Det var alldeles för länge sedan jag skrev här nu. Anledningen är främst att vårt internet tog slut för mer än en vecka sedan så vi har endast haft internet i våra telefoner och tyvärr kan jag inte blogga från telefonen. Men nu är vårt internet tillbaka och jag har massor av idéer till nya inlägg så nu under december kommer inläggen dugga tätt. Det väntar ett Ellen-8-månader-inlägg imorgon och likaså dom klassiska månadsbilderna. Spännande att se om man kan få till några vettiga nu när hon inte är lika lätt att fota...

Jag vet faktiskt inte vad vi gjort sedan jag skrev här sist. Det där livet har rullat på. Jag har ju börjat jobba och det blev 5 pass plus ett dagpass under november. Lite väl mycket då det blev 5 pass under novembers två sista veckor. Men nu väntar en lite lugnare period. Denna veckan har jag bara jobbat onsdag och nästa vecka jobbar jag bara tisdag. Sen blir det lite jobb runt jul. Vi skulle bara vara hemma och inte jobba var tanken, men jag blev tillfrågad och i denna branschen är det svårt att tacka nej till storhelgs-OB. Men julafton är vi lediga och den dagen kommer jag aldrig mer jobba om jag kan undvika det.

Igår gjorde vi något vi pratat om länge. Vi högg vår egen julgran. Inte vi. Niclas högg. Vi stod i valet och kvalet om vi skulle ta den enkla utvägen och åka och köpa en utanför IKEA, men nej. Från och med den 1 december (mer om den dagen i ett eget inlägg) beslöt vi oss för att inte göra som vi alltid gjort utan göra något nytt för att få nya resultat och nya erfarenheter. Så vi packade in vagn i bilen och åkte någonstans utanför Strövelstorp. Vilket ställe! En man mötte oss och frågade vad vi ville ha för gran, visade oss runt lite på hans marker. Han hade bland annat en kaffestuga gömd bland granarna, en liten gömd myshörna där han lagt halmbalar och boat med tak av presenning och satt eldstäder så man kunde ta med sig korv med bröd och grilla om man ville. Man kunde även köpa korv med bröd. Han hade en liten "grotta" där tomten kommer sitta dom två sista helgerna innan julafton. Vilken underbar idé! Efter vi huggit vår gran satte vi oss i kaffestugan och drack kaffe och åt pepparkakor med en kamin intill. I ena ändan av stugan hade han halmbalar man satt på och vi satt i en gammal sliten skinnsoffa. Lika skön som en gammal Volvo 740. Ni vet när man sätter sig och knappt kommer upp för man riktigt sjunker ner. Underbart! Mannen och hans bror som vi förstod det tog sig en macka och en öl (Jag älskar när det dricks öl bara sådär. Det är så typiskt Spanien. Det spelar ingen roll att klockan är 13 på dagen, vill man ha en öl - tar man en öl. Lika skön känsla som när jag var liten och pappa satt och kollade på fotboll medan jag skulle sova). Där satt vi tillsammans med dom och ett annat par på nästan 90 år. Vi blev visade hur julgransfötter såg ut förr och pratade om allt mellan himmel och jord.
Det är SÅNT som man kommer ihåg. Inga materiella ting i världen kan slå något sånt här. Alla dessa möten med människor. Detta hade vi aldrig fått uppleva om vi åkt till IKEA och köpt en färdighuggen gran.
Niclas och jag är kanske unika med att tycka sådana här saker är så otroligt roligt. Som jag sa till Niclas när vi körde hem, jag hade LÄTT kunnat äta middag med dessa bröderna och tycka det är hur trevligt som helst. Att dom sen är runt 60-65 år spelar absolut ingen roll. Jag älskar att höra människors livshistorier. Jag dras till äldre människor. Tycker det är så inspirerande att prata med folk som upplevt mer än vad jag själv gjort. Det finns säkert dom som tycker man är helknäpp och umgås hellre med jämngamla. Det gör jag gärna det också! Dom få vänner jag har kvar från skoltiden värderar jag högt då vi trots allt hänger ihop när det var nästan 10 år sedan vi gick i skolan ihop. Men när jag träffar nya människor idag är det oftast äldre jag dras till. Kanske därför jag tyckte det var så kul att jobba inom äldrevården?! Där träffade jag ju massor med människor med spännande livserfarenheter som hade mycket klokt att berätta. Lite roligt det där. Jag är nog inte 25 år i själen. Snarare 45 ;-) Har aldrig känt mig bekväm i min ålder då jag alltid känt att jag varit långt före mina jämngamla. Så ja, jag hade gärna ätit middag med dessa bröder och lyssnat på vad dom hittat på i sina liv :-)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Röda knutar och bastuplaner

Cala d'or tredje gången

La Mata dag 1