Den där ångesten
Det blev massor med äppelkaka kvar från namnkalaset vi hade i helgen. Och massor med vaniljsås. Vad betyder detta? Jo vi har ju fikat "lite". Senast idag tog vi med den ena äppelpajen till Bengt, vår granne, och fikade. Inte nog med det. Detta är enda kvällen denna veckan jag och Niclas kan umgås så jag avbokade mitt planerade spinningpass jag tänkte gå på tidigare ikväll. Det är det andra passet jag avbokar denna veckan. Detta resulterade i ångest när vi kom hem från Bengt. Först att jag tryckt i mig två bitar äppelpaj dränkta i vaniljsås och dessutom skippat träningen två gånger denna veckan. Det är precis så här jag inte vill känna. Vi gick en 8 km promenad tidigare idag så helt stilla har jag inte varit men det räknas ändå inte som någon träning. Promenader är bara plus på mitt konto just nu. Det jag blev mest besviken på mig själv över var att jag inte prioriterade det som får mig att må bra. Jag straffade kroppen med socker som jag inte ens mår bra av och hoppade dessutom över ett träningspass jag sett fram emot och som kroppen mår bra av.
Fick nog nu ikväll och satte timern på 20 min och körde ett pass ute på gräsmattan med kroppen och kettlebellen. Niclas körde på bredvid. Blev svettig och helt slut i kroppen. Det kändes så skönt efteråt att kroppen fick sin träning trots allt, men jag kände att jag hade helt fel bränsle. Socker är skit att träna på. Det är SÅ stor skillnad på att träna med bra mat i kroppen jämfört med struntmat. Jag mådde knepigt efteråt och Niclas mådde också konstigt och mår fortfarande illa. Detta gjorde att vi båda fick nog. Resten av äppelpajen lämnar vi till Bengt imorgon tillsammans med all vaniljsås vi har kvar, sen kör vi en socker- och glutendetox till Spanien. 8 dagar med BRA mat ska nog få kroppen redo för lite nedsmutsning i Spanien igen. Semester betyder öl och annat gott.
Vill som jag nämnt i tidigare inlägg inte hålla på med utmaningar hit och dit, men just nu känner jag mest att jag vill få bort min uppsvälldhet och obehagliga känsla av att vara sockerfylld och då får jag utesluta det helt. Jag kämpar mot att hitta ett naturligt förhållande till socker där jag kan äta det utan att må dåligt efteråt och utan att äta fastän jag egentligen inte är sugen. Men det tar tid. Det har gått bra hittills sedan jag började med "mitt nya liv" i juli. Men nu föll jag tillbaka och får ta tag i det på nytt. Känner mig sporrad så det ska inte vara några problem. Startar med ett spinningpass med Ulrika imorgonbitti och ska sen få till en bra träningshelg och äta bra mat. Belöningen blir att kroppen kommer kännas skön inuti och träningen kommer gå som jag vill!
Var tvungen att skriva av mig. Jag är inte mer än människa. Ingen resa är spikrak. Ibland faller man dit man inte vill vara. Det viktigaste är bara att man är medveten om det och inte tar det som ett misslyckande utan som en lärdom och tar nya tag, så nu kör vi! Mot en frisk och stark kropp!
Fick nog nu ikväll och satte timern på 20 min och körde ett pass ute på gräsmattan med kroppen och kettlebellen. Niclas körde på bredvid. Blev svettig och helt slut i kroppen. Det kändes så skönt efteråt att kroppen fick sin träning trots allt, men jag kände att jag hade helt fel bränsle. Socker är skit att träna på. Det är SÅ stor skillnad på att träna med bra mat i kroppen jämfört med struntmat. Jag mådde knepigt efteråt och Niclas mådde också konstigt och mår fortfarande illa. Detta gjorde att vi båda fick nog. Resten av äppelpajen lämnar vi till Bengt imorgon tillsammans med all vaniljsås vi har kvar, sen kör vi en socker- och glutendetox till Spanien. 8 dagar med BRA mat ska nog få kroppen redo för lite nedsmutsning i Spanien igen. Semester betyder öl och annat gott.
Vill som jag nämnt i tidigare inlägg inte hålla på med utmaningar hit och dit, men just nu känner jag mest att jag vill få bort min uppsvälldhet och obehagliga känsla av att vara sockerfylld och då får jag utesluta det helt. Jag kämpar mot att hitta ett naturligt förhållande till socker där jag kan äta det utan att må dåligt efteråt och utan att äta fastän jag egentligen inte är sugen. Men det tar tid. Det har gått bra hittills sedan jag började med "mitt nya liv" i juli. Men nu föll jag tillbaka och får ta tag i det på nytt. Känner mig sporrad så det ska inte vara några problem. Startar med ett spinningpass med Ulrika imorgonbitti och ska sen få till en bra träningshelg och äta bra mat. Belöningen blir att kroppen kommer kännas skön inuti och träningen kommer gå som jag vill!
Var tvungen att skriva av mig. Jag är inte mer än människa. Ingen resa är spikrak. Ibland faller man dit man inte vill vara. Det viktigaste är bara att man är medveten om det och inte tar det som ett misslyckande utan som en lärdom och tar nya tag, så nu kör vi! Mot en frisk och stark kropp!
Kommentarer
Skicka en kommentar