Julbord med bebis

Igår var vi på årets första och troligtvis sista julbord förutom om vi räknar med julbordet vi äter på julafton. Magen mår verkligen inte bra utav denna köttbonanza ett julbord dukar upp till. Våra magar som är vana vid 97,5 % vegetarisk eller vegansk kost slår bakut av bara en liten del kött numera. Självklart är det frivilligt att äta av köttet men vad som då återstår är dessvärre inte mycket. Rödbetssallad är förvisso gott men det mättar inte särskilt väl. Dock satsade jag mer på fisken i år och åt endast en köttbulle och smakade en liten bit av ett revbensspjäll. Desto fler goda öl och några centiliter Skåne. Ellen var inackorderad hos mormor och Noah hade vi lämnat hos våra vänner Nicci och Kim i Höganäs så det var bara Alma som fick följa med och åka båt fram och tillbaka till Helsingör. Tyvärr var det en rejäl nitlott för oss. Alma som normalt sett strejkar varje kväll numera med extraordinära insomningsbesvär och allmänt n.f.e.d var eftermiddagen och kvällen till ära på sitt absolut jävligaste gå-bort-humör. Hon skrek från första stund vi kom på båten och innan läpparna ens hunnit få ett uns fukta av en Tuborg julöl var Alma igång med att göra samtliga gäster på båten införstådda med att ska det bli kalas så ska jag banne mig överrösta er allesammans.


Paulina tuggade mat och skumpade runt Alma i sin bärsele mest hela tiden. Tyvärr duger jag inte särskilt mycket när Paulina är i närheten så att avlasta henne när Alma bestämt sig för att mamma är bäst är bara till att glömma. Lagom till efterrätten somnade Alma till och kunde läggas ner i sin vagn där hon sov riktigt gott i 25 minuter innan nästa växel gick i och stundtals överröstande hon faktiskt damerna vid bordet bakom oss som tränande biceps hela kvällen med ett fast tag om snapsglaset.

Nåväl. Bortsett detta var det riktigt trevligt att komma ut lite på byn och se annat än vardagsrummets fyra väggar. Kvällen till ära hade vi båda på oss något som inte luktade kräk eller hade oförklarliga fläckar av obestämd härkomst. Bara det är en motivationshöjare av rang och man inser att de snart 4 åren av småbarnsliv gjort att ens preferenser på vad som är en trevlig kväll skiftat karaktär. Nu för tiden räcker det med att öppna en flaska vin, borsta tänderna extra noga och spela ett parti skitgubbe utan att någon i huset vaknar för att titulera kvällen som lyckad. Vinet behöver man inte ens röra eller hälla upp i glaset utan bara tanken på att man öppnat en flaska som bara är till för vuxna gör en både fnittrig och lätt röd om kinderna.

När båten för tredje gången lämnade Helsingörs hamn packade vi ihop våra saker och tackade sällskapet för just trevlig sällskap. Stort tack till Paulinas pappa Kenny för den mycket frikostiga middagen med extra allt!

Vi styrde sedan kosan mot Höganäs där Noah tillbringat kvällen. Han var fortfarande vaken kl 20 när vi kom dit och hade haft det hur bra som helst. Han kan man lämna till vem och var som helst den killen, så himla trygg i sig själv. Noah och jag intog sedan källaren där Noah sedan sov till 7.20 i morse, evigt tacksam. Kvällen fortsatte dock för oss vuxna men något direkt ölsug infann sig inte så det blev bara en öl, en påse chips och en massa prat i gott sällskap - inte fyskam det heller.

Idag har vi inte gjort alldeles för mycket. Vi hämtade Ellen hos mormor Lill vid 11 och sedan hade Paulina en kund i zonterapi på eftermiddagen. Idag har jag eldat i kaminen för första gången denna vinter. Skönt och meditativt att titta på elden och Ellen och Noah har tittat med stora ögon. Nu checkar vi ut för idag. Alma har precis kommit upp igen efter en skrikfest ikväll, igen. Dock fick hon en honung (melilax) i rumpan då magen kändes spänd och visst satt där många korvar i boet så nu är hon lugn och avslappnad. Honungen köpte vi i Spanien och är ett naturligt medel som är lika effektivt som Microlax fast utan alla konstiga ämnen då. Vi ska till Tyskland dagarna före jul på julmarknad och ska kika där om vi kan hitta mer då Weleda fortfarande får sälja hela sitt sortiment där vilket vi alternativare är glada över.



Tack och hej. Kanske blir det sömnrekord inatt?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Röda knutar och bastuplaner

Cala d'or tredje gången

La Mata dag 1