Nya livet på ingång

Imorgon är dagen vi i september aldrig trodde skulle komma. Eller jo, vi visste att den skulle komma men den var så långt bort att den inte gick att föreställa sig. Lite som när man får reda på att man är gravid - det känns aldrig som att den där beräknade förlossningsdagen kommer komma. Niclas börjar jobba imorgon. Han har varit hemma sedan den 4 september förra året. Vi har spenderat varje dag tillsammans i 10 månader och det känns sorgligt att det är över. Sist han jobbade hade vi bara ett barn vilket känns helt galet. Noah har alltid varit med oss, känns det som. Niclas känner ingen direkt ångest över själva jobbet utan just nu är det mer vetskapen att det aldrig mer kommer komma en sådan här lång period i livet igen där vi är lediga allihop tillsammans. Nästa gång det händer har vi gått i pension och då är barnen inte små längre.

Efter att ha spenderat varje dag ihop i ca 300 dagar har vi vuxit ihop till en enhet på något vis och vi får aldrig riktigt nog av varandras sällskap. Man borde kanske ha tröttnat på varandra men för oss har det varit tvärtom. Att få två barn tätt har varit otroligt omtumlande och väldigt tufft i perioder, men aldrig har vi brutit ihop på varandra. Vilket kanske kan tyckas märkligt men att ha umgåtts så här tätt alla fyra under hela Noahs liv gör att man blir väldigt sammansvetsade. En sak vi tar med oss är att vi båda två vet precis hur jobbigt det är med barnen vissa dagar vilket innebär att vi aldrig kommer ställa krav på den som är hemma med barnen när den andra jobbar. Vi har inga förväntningar på den som är hemma mer än att barnen ska äta och sova. Allt annat sätts på paus och det tar vi när vi är båda två. Delar man inte föräldraledigheten utan bara en är hemma är det nog väldigt svårt för den som arbetar att förstå hur vissa dagar bara handlar om överlevnad. Vill man sen dessutom åka iväg som vi gjorde och spendera all tid ihop och landa i det nya livet med barn är det mitt bästa tips. Det är utan tvekan vårt livs bästa beslut och något som utvecklade oss till vår 2.0 version av oss själva. Utan den resan hade vi aldrig stått där vi gör idag, med ett nystartat företag och flera utbildningar startade och fler på gång. Ibland behöver man byta miljö för att man ska hitta styrkan och modet att våga trampa upp en ny väg.

Nu börjar ett nytt liv med ett par månaders heltidsjobb för Niclas och samtidigt jobbar jag på timmar när det finns luckor i schemat och båda barnen har vi hemma på heltid. Intensivt och minutiös planering är bara förnamnet. Men i augusti börjar Ellen på Waldorf och kommer vara där 15 timmar i veckan medan vi har Noah hemma hela hösten och Niclas går ner till 75%. Hur planen ser ut därefter har vi redan smitt men allt går inte alltid att planera in i minsta detalj så lite löst har vi det än.