Starten på något nytt

Idag startar jag bloggen. Vad den ska handla om vet jag inte. Men eftersom vi ska ha barn min man och jag så kan det vara kul att skriva lite om barn. Vi renoverar en del så även det kan vara kul att följa upp i efterhand. Vi bor litet - 86 kvadrat om ni råkat missa det. Vi älskar vårt lilla hus och kommer aldrig sälja det.

Även om många tycker det är för litet för en familj. För litet för vem? dig? dom? Farmor Anka? Ja, jag vet inte vem dom menar för dom menar i alla fall inte för dom som faktiskt bor i huset - min man, våra katter, vår hund, vår lille bebis i magen och våra dammråttor under sängen -För alla vi älskar detta hus, basta!

Senaste tiden har vi renoverat som stollar. Fasad, fönsterbyte, grävt upp trädgården med en jättestor grävmaskin som förstörde i princip allt - men nu kan vi bajsa i lugn och ro för att stamledningen med bakfall är nu utbytt mot en ny. Med framfall? Det funkar att spola i alla fall och det är skönt. Trädgården med sedvanliga svenska växter samt två palmer!!! finns också planterade. Men inte kan man ha palmer på friland i Sverige säger alla till oss. Det kan man visst! - säger vi. Eller min man säger det och han kan sådant. -13 som kallast föregående vinter och palmerna står i grönan ro och svajar i stormen som ryter nästan dagligen när man bor nära havet och på en kulle.. Friskt och skönt!

Vi ska ha barn. Min man och jag ska gå från tre ludna djur till en liten bebis. Dom ludna djuren behåller vi också. Vi tänkte då passa på att göra en omfattande renovering bara veckor innan bebisen kommer. Typiskt oss. Nu ryker golven i köket och badrummet. Allt vatten dras om invändigt och avloppet invändigt byts också. Hur tänker vi där kan vi ibland fråga oss om kvällarna när vi ligger i vår säng och diskuterar. Det är väl där som skon skaver lite, hos andra? Vi tänker oftast inte så mycket på konsekvenserna utan kör mest på. Det finns aldrig någon "rätt tid i livet" för någonting anser vi utan nu ville vi ha nytt kök och badrum i samband med att jag ska föda fram en unge mitt i allt. Allt löser sig ju. Det är ju bara pengar som vår gode vän Martin alltid säger. Så sant så sant.

Följ gärna med på vår resa. Vart detta bärhän vet jag inte. Oftast kommer jag, Paulina, skriva här, Min man kommer likt en polsk gästarbetare ibland komma med kloka inhopp och flika in med något intressant inlägg om hur man gödslar hallon, lagar thailändsk på svenskt vis eller annat som han har som specialintresse.

Välkomna!


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Röda knutar och bastuplaner

Cala d'or tredje gången

La Mata dag 1