Graviditeten med Alma
Herregud så länge sen vi skrev här inne! Ska försöka bättra mig.
Detta inlägget hittade jag nyss när jag skulle publicera min tredje förlossningsberättelse. Skrev det den 6 mars men har glömt publicera det, så jag gör det nu så får förlossningsberättelsen vänta någon dag till.
Nu var det en evighet sedan jag skrev något här. Har verkligen kommit ur det helt och hållet. Men nu är snart min tredje och DEFINITIVT sista graviditet över och jag vill hinna sammanfatta den innan den är över.
Den liknar till största del mina andra två. Har mått mer illa denna gången dock. Framförallt började illamåendet väldigt sent. Det höll i sig mellan v.16-19 ungefär och var så illa vissa dagar att jag bara kunde ligga ner. Så gott det går med 2 små barn hemma. Jag har inte kräkt något denna gången men illamåendet var förlamande vissa dagar minns jag. Jag fick akupunktur runt v.19 när jag var på utbildning en helg och därefter avtog det. Min lärare stack hål på blodkärl under tungan vid 4 tillfällen under en helg. Det var tydligen så man gjorde förr enligt kinesisk medicin. Uppenbarligen fungerade det!
Jag har inte haft några bra gravidveckor denna graviditeten heller. Har inte mått riktigt bra någon gång. Blev sjukskriven tidigt (v.16) på grund av illamåendet och senare tilltagande foglossning och lågt blodtryck. Precis som dom andra två gångerna, men då har jag kunnat hålla ut lite längre. Med Ellen till v.32 och med Noah till v.21 har jag för mig. Men det är helt klart en annan grej att vara gravid när man har TVÅ barn hemma sedan tidigare, som dessutom vill bäras och inte har förståelse för hur man mår. Lite av en mardröm många dagar faktiskt. Framförallt i början av graviditeten när jag var ensam hemma med båda två på heltid när Niclas jobbade både dagar, kvällar, nätter och dygn.
Nu mot slutet har foglossningen och mitt humör varit det jobbigaste. Hormonerna spelar spratt och jag har inte alls något tålamod. Stackars mina barn! Jag gör mitt yttersta men känner att jag i perioder är tjurig och arg och inte klarar av att testas med, vilket barnen gör konstant. Foglossningen har varit värst denna graviditet och det beror garanterat på att jag inte kunnat vila på samma sätt som under dom andra två graviditeterna.
Idag är jag i v.39, 10 dagar kvar till BF och molvärkar börjar hälsa på så smått. Har haft det några gånger idag. Dom kommer och går, men avtar lika fort igen tycker jag. Är ju så redo att föda nu samtidigt som jag gärna väntar till helgen den 15-17/3 då vi är på plats med barnen i Ystad och allt hade varit så smidigt om det startat där. Vill inte behöva dra upp barnen mitt i natten och sitta i en bil med värkar. Tur jag inte vet hur och när det startar!
När jag var hos barnmorskan för snart två veckor sedan hade jag gått upp 6 kg sedan jag blev gravid. Inte mycket alls. Gick upp totalt nästan 18 kg med Ellen när jag var fullgången.
Det är nog det enda positiva denna gången att jag inte drar runt på massor med onödiga kilon. Känner mig allt annat än smidig ändå, men är inte svullen alls än. Det kan ju komma nu mot slutet, men änsålänge är jag lyckligt fri från det! Kan till och med ha vigselringen på. Den åkte runt v.20 sist.
Min bästa vän just nu är min gravidkudde från bbhugme. En rund kudde med små små kulor i som är lika lång som jag och som kan anpassas med två stopp på vardera sida för att få den mjukare eller hårdare. Har den hos mig dag som natt. Fungerar som amningskudde och babynest sen också om man skulle vilja ha den som det.
Annars är vi nog så gott som redo! BB-väskan är packad med det som kan packas ner. Det enda som stressar mig är att jag inte fått tag på Arnica än. Ett homeopatmedel som är fantastiskt effektivt vid eftervärkar. Jag hade hemska sådana med Noah och det sägs ju bli värre efter varje barn så jag kan nog verkligen behöva dom denna gången för att slippa äta smärtstillande.
Jag har knappt fotat magen denna gången så det finns tyvärr inte så mycket att visa. Men här kommer några bilder, inte lika korrekt tagna som tidigare graviditeter, men man ska väl vara nöjd att magen ens finns dokumenterad denna gång ;-)
Detta inlägget hittade jag nyss när jag skulle publicera min tredje förlossningsberättelse. Skrev det den 6 mars men har glömt publicera det, så jag gör det nu så får förlossningsberättelsen vänta någon dag till.
Nu var det en evighet sedan jag skrev något här. Har verkligen kommit ur det helt och hållet. Men nu är snart min tredje och DEFINITIVT sista graviditet över och jag vill hinna sammanfatta den innan den är över.
Den liknar till största del mina andra två. Har mått mer illa denna gången dock. Framförallt började illamåendet väldigt sent. Det höll i sig mellan v.16-19 ungefär och var så illa vissa dagar att jag bara kunde ligga ner. Så gott det går med 2 små barn hemma. Jag har inte kräkt något denna gången men illamåendet var förlamande vissa dagar minns jag. Jag fick akupunktur runt v.19 när jag var på utbildning en helg och därefter avtog det. Min lärare stack hål på blodkärl under tungan vid 4 tillfällen under en helg. Det var tydligen så man gjorde förr enligt kinesisk medicin. Uppenbarligen fungerade det!
Jag har inte haft några bra gravidveckor denna graviditeten heller. Har inte mått riktigt bra någon gång. Blev sjukskriven tidigt (v.16) på grund av illamåendet och senare tilltagande foglossning och lågt blodtryck. Precis som dom andra två gångerna, men då har jag kunnat hålla ut lite längre. Med Ellen till v.32 och med Noah till v.21 har jag för mig. Men det är helt klart en annan grej att vara gravid när man har TVÅ barn hemma sedan tidigare, som dessutom vill bäras och inte har förståelse för hur man mår. Lite av en mardröm många dagar faktiskt. Framförallt i början av graviditeten när jag var ensam hemma med båda två på heltid när Niclas jobbade både dagar, kvällar, nätter och dygn.
Nu mot slutet har foglossningen och mitt humör varit det jobbigaste. Hormonerna spelar spratt och jag har inte alls något tålamod. Stackars mina barn! Jag gör mitt yttersta men känner att jag i perioder är tjurig och arg och inte klarar av att testas med, vilket barnen gör konstant. Foglossningen har varit värst denna graviditet och det beror garanterat på att jag inte kunnat vila på samma sätt som under dom andra två graviditeterna.
Idag är jag i v.39, 10 dagar kvar till BF och molvärkar börjar hälsa på så smått. Har haft det några gånger idag. Dom kommer och går, men avtar lika fort igen tycker jag. Är ju så redo att föda nu samtidigt som jag gärna väntar till helgen den 15-17/3 då vi är på plats med barnen i Ystad och allt hade varit så smidigt om det startat där. Vill inte behöva dra upp barnen mitt i natten och sitta i en bil med värkar. Tur jag inte vet hur och när det startar!
När jag var hos barnmorskan för snart två veckor sedan hade jag gått upp 6 kg sedan jag blev gravid. Inte mycket alls. Gick upp totalt nästan 18 kg med Ellen när jag var fullgången.
Det är nog det enda positiva denna gången att jag inte drar runt på massor med onödiga kilon. Känner mig allt annat än smidig ändå, men är inte svullen alls än. Det kan ju komma nu mot slutet, men änsålänge är jag lyckligt fri från det! Kan till och med ha vigselringen på. Den åkte runt v.20 sist.
Min bästa vän just nu är min gravidkudde från bbhugme. En rund kudde med små små kulor i som är lika lång som jag och som kan anpassas med två stopp på vardera sida för att få den mjukare eller hårdare. Har den hos mig dag som natt. Fungerar som amningskudde och babynest sen också om man skulle vilja ha den som det.
Annars är vi nog så gott som redo! BB-väskan är packad med det som kan packas ner. Det enda som stressar mig är att jag inte fått tag på Arnica än. Ett homeopatmedel som är fantastiskt effektivt vid eftervärkar. Jag hade hemska sådana med Noah och det sägs ju bli värre efter varje barn så jag kan nog verkligen behöva dom denna gången för att slippa äta smärtstillande.
Jag har knappt fotat magen denna gången så det finns tyvärr inte så mycket att visa. Men här kommer några bilder, inte lika korrekt tagna som tidigare graviditeter, men man ska väl vara nöjd att magen ens finns dokumenterad denna gång ;-)
Kommentarer
Skicka en kommentar