62 kg på julafton

Det var det där med den där kroppen. Jag har ju sagt innan att "nu jävlar ska jag komma i form". Men det har inte gått så bra. Kroppen har inte svarat på träningen så som jag önskat. Den har nog helt enkelt inte varit redo. Men NU är den redo. Och skallen är också redo. Jag är så laddad! Var på mitt första spinningpass idag sedan graviditeten och det kändes riktigt bra. Kroppen svarade direkt. Benen var i riktigt dålig kondis men mitt pannben var starkare än på länge och flåset var förvånansvärt bra. Denna gången vet jag att jag kommer gå all in. Jag har gjort detta några gånger i mitt liv så jag har lärt känna mig själv i dessa situationer och har nog förstått hur jag funkar.
Mina sista 3 gravidkilon (jag har gått upp 1 kg surt nog) sitter som berget och kräver lite mer än bara promenader och att äta gott varje dag. Det funkar inte längre så nu gäller det att ta tag i träningen på riktigt. Och maten också. Men den är redan på god väg.

Jag startar på 72 kg och har satt ett långsiktigt mål att ligga på ca 62 kg till julafton. Varför just 62 kg? Jag trivs som bäst när jag ligger runt den vikten. Det innebär -10 kg på 23 veckor. Det är ca -0,4 kg i veckan. Fullt möjligt! Jag har dock ett annat litet mål. Jag har ett delmål att försöka ha gått ner 5 kg till den 16 september då vi åker till Spanien. Men går det inte så vill jag inte bli besviken utan siktar mot julafton istället. Men en liten morot är det att ha ett delmål som känns lite för svårt att nå. Allt går så omöjligt är det inte, det handlar bara om mig själv, hur mycket jag är villig att kämpa. När jag väl kommit igång har jag ett pannben av stål. Svackor kommer jag ha, det vet jag, men jag ska inte ge mig. 

Jag kommer väga mig varannan vecka för att inte bli alldeles för fäst vid siffrorna på vågen. Det är trots allt känslan i kroppen som är den viktigaste. NU KÖR VI!